Arkiv
Världsdiabetesdagen 2009 - God vård dämpar kostnaderna för diabetes
Varje år upptäcks det allt fler nya diabetiker och därför kostar diabetes allt mer år för år. Bästa sättet att dämpa kostnadsökningen är att behandla diabetes bra. Då kan senkomplikationer undvikas som också mänskligt sett är dyra. Tack vare intensifierad screening får allt fler personer med typ 2-diabetes vård redan innan de har hunnit utveckla senkomplikationer.
Det är viktigt att prata om vad diabetes kostar, för att man ska förstå varför det är viktigt att förebygga typ 2-diabetes och att alla diabetiker får god vård och rådgivning. Vid god vård har diabetiker bättre livskvalitet samtidigt som samhället har mindre kostnader för sjukdomen.
Det är inte lätt att få kontroll över kostnaderna eftersom antalet diabetiker ökade med 100 000 personer mellan 1997 och 2007, till drygt 300 000. Dessutom räknar man med att ungefär 200 000 finländare har typ 2-diabetes utan att veta om det. Totalt har alltså 10 % av finländarna diabetes.
Mellan 1997 och 2007 ökade det totala antalet diabetiker med hela 66 %. År 2007 diagnostiserades nästan 2 000 nya fall av typ 1-diabetes. Samma år kom det till nästan 29 000 fall av typ 2-diabetes.
Dyra senkomplikationer kan förhindras
– År 1997 hade hälften av de nya typ 2-diabetikerna någon diabeteskomplikation (följdsjukdom) redan när de fick sin diagnos. Tack vare tidigare diagnostisering hade bara en bråkdel någon senkomplikation 2007, säger Sari Koski, kvalitetsexpert på Programmet för prevention och bättre vård av diabetes, Dehko.
För att få kontroll över sjukvårdskostnaderna är det mycket viktigt att förebygga komplikationer som är nära förknippade med diabetes eftersom de är mycket dyra. I själva verket har det redan nu gjorts stora framsteg eftersom diabetiker lever längre.
Bland diabetiker är dödligheten i den första hjärtinfarkten mycket högre än bland befolkningen i snitt. Men utvecklingen går i positiv riktning och allt färre diabetiker drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Antalet fotamputationer har länge pekat neråt, men efter 2004 har den positiva utvecklingen stannat upp.
Förbrukningsartiklar bara 3 % av de totala kostnaderna
Sjukvårdskostnaderna för diabetiker ökade med hela 83 % under tioårsperioden 1998–2007. För två år sedan var sjukvårdkostnaderna för diabetiker uppe i 1 351 miljoner euro. Mellan 1998 och 2005 ökade också kostnaderna per diabetiker, men därefter har de sjunkit en aning. Siffrorna visar att kostnadsökningen huvudsakligen beror på att diabetikerna har blivit fler.
De totala kostnaderna för vården och behandlingen av diabetiker inom den specialiserade sjukvården respektive primärvården står bådadera för 36 %, sammanlagt 72 %. Läkemedelskostnaderna står för 25 %. Resten, 3 %, går till hjälpmedel och förbrukningsartiklar, bland annat för mätning av blodsockret.
– Senast nu bör man förstå att det inte är blodsockerstickorna man ska spara på. Vill man spara pengar, ska man satsa på god vård, säger Sari Koski.
Siffrorna och uppgifterna härstammar från undersökningarna Diabeteksen kustannukset Suomessa 1998–2007och Diabeteksen ja sen lisäsairauksien esiintyvyyden ja limaantuvuuden rekisteriperusteinen mittaaminen. För undersökningarna står Finlands nationella diabetesprogram Dehko som samordnas av Diabetesförbundet.
Källor:
FinDM II
Sund R & Koski S. Diabeteksen ja sen lisäsairauksien esiintyvyyden ja ilmaantuvuuden rekisteriperusteinen mittaaminen – Tekninen raportti. Suomen Diabetesliitto. 2009.
CoDiF
Jarvala T, Raitanen J & Rissanen P. Diabeteksen kustannukset Suomessa 1998–2007. Suomen Diabetesliitto. 2009.
Mer information:
Sari Koski, kvalitetsexpert, Dehko, tfn 03-286 04 24, sari.koski@diabetes.fi