Vanliga frågor om mat

Varför rekommenderas inte lågkolhydratdiet trots att många går ner i vikt och får bättre blodsocker av den?

Lågkolhydratdiet har många olika namn:

• Atkinsdieten

• kolhydratsnål kost/kolhydratfattig kost

• LCHF (Low carb, High fat)

• Heikkilädieten
  

Men det är tyvärr omstritt hur hälsosamma dieterna är i övrigt och på sikt. Dieterna är nämligen för ensidiga trots att blodsockret och kolesterolet sjunker och man kan gå ner i vikt med dem. Och skälen är:

1. När spannmålsprodukter, frukt och bär utesluts ur kosten, blir intaget av fibrer och vissa vitaminer och mineraler som är viktiga för hälsan mycket litet.

2. När man undviker kolhydrater, blir intaget av protein och fett för stort. Det hjälper upp situationen att använda olja, men vid lågkolhydratkost är intaget av hårt fett ofta överdrivet stort.

3. Vetenskaplig dokumentation av sambandet mellan kost och hälsa tyder på att långvarigt intag av fettrik och proteinrik kost ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Redan diabetes typ 2 i sig ökar risken.

4. Njurarna kan bli lidande. Redan vid mycket liten njurskada (mikroalbuminuri) kan stort proteinintag vara till skada för diabetiker.

5. Stort proteinintag kan ge för mycket puriner och öka risken för gikt. Dessutom ökar risken för gikt också i övrigt av metabola syndromet.

American Diabetes Association (ADA) har uttryckt sig försiktigt positivt om kortvarig lågkolhydratkost vid bantning:

• Rekommenderad tid: högst ett år.

• Kolhydratmängd: intag under 130 gram avråds.

Lågkolhydratkost handlar inte bara om risker och säkerhet utan också om ekologi. Kolhydratsnåla dieter är oekologiska eftersom de innehåller animaliskt protein i stora mängder. Det är betydligt mer energikrävande att producera animaliskt protein än att producera grönsaker och spannmål.

Oberoende av hur kosten är sammansatt är det bra att reducera intaget av livsmedel som inte innehåller fibrer men däremot socker och kolhydrater, till exempel läsk, sockrad saft, godis etc. Näringsmässigt är det inte skadligt att utesluta potatis och ris ur kosten, om den i övrigt innehåller relativt mycket fullkornsprodukter, frukt och bär plus grönsaker och rotfrukter i stora mängder och varierat. Dessutom är det till fördel att komplettera kosten med fettsnåla mjölkprodukter även om många av dem innehåller mjölksocker, alltså laktos.

I stället för kolhydratsnål kost rekommenderas minskat energiintag för att sänka blodsockret och kolesterolvärdena och för att gå ner i vikt. Enligt ADA och Diabetesförbundet i Finland betyder detta att energiintaget är 200-500 kcal mindre om dagen än behovet. Då ska inte bara kolhydratintaget reduceras, utan också mat som innehåller fett och proteiner. Den typen av kost ger lika bra resultat som kolhydratreducerad kost och den är dessutom riskfri. Resultaten har bland annat bekräftats i en mycket väl genomförd finländsk långtidsstudie. Också metabola syndromet kan förebyggas och behandlas med denna kost.

Lågkolhydratkost motiveras ibland med att vi före "diabetesepidemin" skulle ha ätit mindre kolhydrater. Med det är precis tvärtom. De senaste hundra åren har köttkonsumtionen hos oss fyrdubblats samtidigt som konsumtionen av fullkornspannmål minskat avsevärt. I många utvecklingsländer har energiintaget till 70 procent kommit från kolhydrater och diabetes typ 2 har varit ett så gott som okänt begrepp. Diabetes typ 2 ökar explosionsartat i dessa länder nu när utbudet på mat är stort också där, och fett och protein står för en allt större andel av energiintaget.

Läs mer:

1.   

2. American Diabetes Association, ADA, 2008 och 2009, www.diabetes.org

3. Lindström J, Ilanne-Parikka P, Peltonen M m.fl. Sustained reduction in the incidence of type 2 diabetes by lifestyle intervention: follow-up of the Finnish Diabetes Prevention Study. Lancet 2006;368:1673-1679.

4. Ilanne-Parikka P, Eriksson JG, Lindström J ym. Effect of Lifestyle Intervention on the Occurance of Metabolic syndrome and its components in the Finnish Diabetes Prevention Study. Diabetes Care 2008;31:805-807.

5. Diabetesförbundets överläkare Pirjo Ilanne-Parikka: Råden i boken Diabeteksen hoito ruokavaliolla kan inte rekommenderas för tillämpning i större skala. Ställningstagande publicerad på Diabetesförbundets webbsida i augusti 2008.

Ska man vara uppmärksam på glykemiskt index (GI)?

Diabetiker förefaller att ha nytta av att hålla sig till kost med lågt glykemiskt index (GI). A och O är i vilket fall som helst att kosten är varierad och innehåller hårda fetter i mycket små mängder. När man sammanställer kosten efter kostrekommendationerna, väljer man oftast samtidigt mat med lågt GI utan att behöva vara extra uppmärksam på det. Då kommer kolhydraterna från grönt, bär och frukt, fullkornsprodukter och magra mejeriprodukter.

Glykemiskt index (GI) är ett mått på ett livsmedels eller en matvaras förmåga att höja blodsockret jämfört med samma kolhydratmängd glukos. GI för glukos är100. Ett GI på 55 eller lägre räknas som lågt.

De beryktade transfetterna - vad är det?

Merparten av transfettsyrorna kommer från animaliskt fett som smör, ost och kött. De bildas också när man härdar olja delvis. Oftast avlägsnas transfettsyrorna, men de finns fortfarande exempelvis i en del snacks och bakverk på smördeg. De flesta av dessa produkter är även i övrigt av den typen att de inte ingår i den rekommenderade kosten. De margariner och matfettsblandningar som saluförs i Finland innehåller inga transfettsyror alls eller mycket lite.

Hos oss i Finland är transfetter inget problem eftersom transfettsyror står för mindre än 0,4 procent av energiintaget. I bland annat USA är det genomsnittliga intaget mångdubbelt större och målet där är att reducera intaget till en procent av energiintaget. Ända sedan transfettsyrornas skadliga inverkan på hälsan blev känd har den finländska livsmedelsindustrin aktivt tagit bort dem ur sina produkter.

Är det dyrt att äta hälsosamt?

Hälsosam kost är inte dyrare än annan kost, visar en finländsk undersökning. Priserna beräknades inom ramen för den finländska studien kring prevention av typ 2-diabetes (Diabetes Prevention Study, DPS). När man bantar försvinner en hel del av den extra mat som man brukar stoppa i sig. För de pengarna kan man i stället köpa frukt och grönt. Det går att minska i vikt och få kontroll över vikten utan kalorisnåla produkter. Man kan alltså äta mindre portioner av vanliga livsmedel.

Det finns veterligen ingen dokumenterad information som visar att hälsosam kost är dyrare än ohälsosam kost, även om erfarenheterna i vardagen kan tyda på något annat. Livsmedel som uppfyller kostrekommendationerna kan köpas både dyrt och billigt. De facto behöver vi mer vägledning i kostnadseffektiv matlagning och kostnadsbesparande matinköp. Vintertid räcker det nämligen med att äta inhemska rotfrukter så man behöver inte handla tomater och bladsallad när de är som dyrast.