Allmänt om diabetes

• typ 1-diabetes: beror på att de insulinproducerande betacellerna har förstörts på grund av en autoimmun inflammation

• typ 2-diabetes: beror på att insulineffekten är nedsatt (insulinresistens) eller insulininsöndringen störd eller på bådadera

• graviditetsdiabetes: beror på att insulinbehovet ökat till följd av hormonförändringar i kroppen

• andra diabetestyper: beror på bl.a. inflammation i bukspottkörteln, rubbningar i hormonverksamheten, bortopererad bukspottkörtel, hemokromatos som ger järnavlagring i organen.
  

Alla diabetestyper kan yttra sig på olika sätt och behandlingen kan bestå av bl.a. kost i vissa fall och insulin i vissa fall. Man kan få typ 1-diabetes uppe i åren och typ 2 kan bryta ut i unga år eller i barndomen. Vid lindrigare former kan blodsockret normaliseras, till exempel tack vare viktnedgång eller ökad motion. Däremot finns de ärftliga anlagen kvar.

LADA (Latent autoimmune Diabetes in Adults) debuterar i vuxen ålder och utvecklas långsamt. LADA liknar typ 1 och förekommer hos ungefär 10 procent av dem som får typ 1-diabetes i vuxen ålder.

MODY (Maturity Onset Diabetes in the Young) är en form av typ 2-diabetes som debuterar i unga år. Diabetestypen beror på att bukspottkörteln producerar för lite insulin. Personer med MODY är vanligen normalviktiga och utgör ungefär 5 procent av typ 2-diabetikerna.