Arkiv
Vårdkvaliteten varierar beroende på bostadsort
Vuxna med diabetes typ 1 eller typ 2 får som regel god vård, men glukoskontrollen varierar stort i olika delar av landet. Ökningen av diabetes har lett till att allt färre med diabetes typ 2 får behandling inom den specialiserade sjukvården. Sammantaget sett har den specialiserade sjukvården i dag ansvar för något färre diabetiker.
- Kvalitetsmätningarna avslöjar också stötestenarna i vårt vårsystem, till exempel hur läkarbristen påverkar behandlingsresultaten. Diabetiker i olika delar av landet får verkligen inte vård på lika villkor, säger läkaren Klas Winell, Conmedic Oy, som har undersökt kvaliteten på behandlingen av vuxna diabetiker.
Studien Aikuisten diabeteksen hoidon laatu ja vaikuttavuus 2008 (Kvalitet och effektivitet i behandlingen av vuxna diabetiker 2008) visar att behandlingen och glukoskontrollen vid diabetes kontinuerligt har förbättrats. Hos personer med diabetes typ 2 (vuxendiabetes) har blodsockerbalansen förbättrats och blodfetterna sjunkit markant. Dessutom har blodtrycket fortlöpande förbättrats en aning. Men däremot går typ 2-diabetiker långsamt men stadigt upp i vikt.
- Både hos personer med typ 1 och med typ 2 är den totala risken för ateroskleros (åderförkalkning) stor. Personer med typ 2 får inte den behandling för vikt, blodtryck och LDL-kolesterol som de borde få. Hos personer med typ 1 är riskerna med LDL-kolesterol, blodtryck och rökning fortfarande stora. De riskfaktorer som kan påverkas med läkemedel utvecklas fortfarande i positiv riktning. Sämst har utvecklingen varit vid riskfaktorer som kräver livsstilsförändringar.
Rutinerna för behandling av diabetiker varierar ganska mycket mellan sjukvårdsdistrikten. En del flyttar över typ 1-diabetiker till primärvården och en del har dem kvar inom sin specialiserade sjukvård. I hälften av fallen är det den specialiserade sjukvården som har det primära ansvaret för typ 1-diabetiker. För utvecklingen av diabetesvården är det viktigt att vårenheterna har både en diabetesansvarig läkare och en diabetesansvarig sjukskötare, menar Winell. Då går det snabbare att introducera nya metoder.
- Processtänkandet är fortfarande bara i startgroparna. Personalen tror oftast att dåliga resultat beror på dem, när de i själva verket vanligen beror på att vården är dåligt organiserad. Man måste satsa mer på kvalitetskompetens och processutveckling. Ett viktigt utvecklingselement är att vården ordnas mer utifrån de behov som patienten har utifrån en bedömning av den samlade risken. Det behövs ett system för att kalla in diabetiker så att de som försummar sina besök får en påminnelse om undersökningar och ett samtal.
- Dessutom är det oroväckande att det totala antalet senkomplikationer inte har minskat särskilt mycket. Ändringen är bara relativ eftersom diabetikerna har blivit fler. Diabetespreventionen står i fokus när vi vill minska sjukdomsbördan.
Studien Aikuisten diabeteksen hoidon laatu ja vaikuttavuus 2008 ingår i rapportserien inom det nationella diabetesprogrammet (Dehko 2000-2010). I studien undersöktes vårdkvaliteten hos 7 065 personer med diabetes typ 1 och 19 583 personer med diabetes typ 2.
Mer information:
Informatör Enna Bierganns
Programmet för prevention och bättre vård av diabetes (Dehko 2000-2010), Diabetesförbundet, tfn 050-310 66 04, enna.bierganns(snabel-a)diabetes.fi