Vår överläkare såg inslaget ”Han ville få leva längre” i Efter nio

Vår överläkare Pirjo Ilanne-Parikka såg inslaget ”Han ville få leva längre” i programmet Efter nio på Yle Fem den 11 april. Där berättade en mamma den sorgliga historien om sin son Hannibal, som hade fått typ 1-diabetes i ung ålder och avlidit efter nästan tjugo år med sjukdomen.

– Ett stort tack till Hannibals mamma för att du berättande så berörande hur din son insjuknade i en känslig ålder och aldrig lärde sig acceptera sjukdomen och all den vård och behandling som den krävde, och vilka utmaningar och sorger det innebar för hela familjen. Av din berättelse framgår det tydligt, vilken allvarlig och livsfarlig sjukdom typ 1-diabetes är utan adekvat behandling, säger Pirjo Ilanne-Parikka.

Diabetes beror inte på sockerintaget

Temat för programmet var socker och sötma, och i synnerhet för stort sockerintag och skadliga effekter av socker. Det är ett viktigt tema eftersom många överskrider den allmänna rekommendationen för sockerintag mångfalt och därför kan få problem med hälsan. Rekommendationen är att högst 5–10 procent av det dagliga energiintaget ska bestå av tillsatt socker.

Det var emellertid inget särskilt lyckat grepp av produktionsteamet att kombinera temat med typ 1-diabetes. Trots att typ 1-diabetes ibland fortfarande kallas sockersjuka, som det hette förr, beror sjukdomen inte på att man ätit socker. För mycket socker rekommenderas självfallet inte till någon, men också människor med typ 1-diabetes kan använda socker som sötningsmedel eller äta söta godsaker inom ramen för de allmänna rekommendationerna och som komponent i en i övrigt hälsosam kost.

Allvarliga följdsjukdomar kan förhindras

Typ 1-diabetes beror på insulinbrist och behandlingen består i att bristen ersätts genom tillförsel av insulin med flerdosbehandling eller pumpdosering. Hur stor insulindos det behövs beror på en typ 1-diabetikers grundbehov och måltidernas innehåll, men också på stress och hur mycket motion man får.

Om insulin inte tillförs, börjar kroppen bränna fett i stället för det socker som finns i blodet, det vill säga glukos. Det leder dels till syraförgiftning, som är ett livsfarligt tillstånd, dels till stegring av blodglukosnivån.

– Blodsockernivån är ständigt för hög, om man inte långvarigt tar tillräckligt mycket insulin. Då blir vävnaderna ”sockriga” och de små blodkärlen skadas. Med tillräckligt god behandling och uppföljning kan allvarliga följdsjukdomar förhindras, framhåller hon.

Diabetesförbundet arbetar för att alla med typ 1-diabetes och deras familjer ska få nödvändigt psykosocialt stöd och moderna behandlingsmetoder.

– Lyckligtvis har ersättningsbehandlingen vid insulinbrist och metoderna för att följa upp blodsockret utvecklats mycket. Det gör livet lättare för dem som har diabetes och underlättar behandlingen, men utmaningarna och riskerna med diabetes är fortfarande ständigt närvarande, påminner Ilanne-Parikka.

Artikeln: Han ville få leva längre

Programmet Efter nio på YLE Arenan

Tillbaka till rubrikerna