Arkiv
Personens egen vilja får större relevans vid organdonationer
Reglerna för samtycke till tagande av organ, vävnader och celler från avlidna ändras. Syftet är att öka organdonationerna och att lyfta fram den avlidnes egen inställning under sin livstid till att organ, vävnader och celler tas för att användas vid behandling av någon annan. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har godkänt ett betänkande (ShUB 13/2010) om frågan och riksdagen har antagit lagändringen.
Organ, vävnader och celler ska få tas om den avlidne inte explicit har motsatt sig detta under sin livstid. Personens inställning till frågan ska vara avgörande. När det gäller minderåriga eller personer med t.ex. med någon sjukdom eller psykisk störning som uppnått myndighetsåldern ska vårdnadshavaren eller nära anhöriga inte kunna motsätta sig om den avlidne under sin livstid inte har kunnat bilda sig en uppfattning om vad frågan innebär.
Social- och hälsovårdsutskottet anser det motiverat att beslutet om att ta organ från en avliden för att behandla en sjukdom eller en kroppsskada hos någon annan fattas utifrån den vilja han eller hon har gett uttryck för eller antas ha gett uttryck för under sin livstid. Det finns betydligt fler organdonatorer i de länder där organ får tas på grundval av den avlidnes förmodade samtycke och de anhöriga inte har rätt att förbjuda ingreppet.
Utskottet hänvisade till ett utlåtande från grundlagsutskottet (GrUU 24/2010) och föreslog att regeringens proposition skulle ändras så att man före ingreppet måste ta reda på vilken inställning den avlidne hade haft till frågan under sin livstid, om det är möjligt.
Undersökning och vård av levande donatorer ska vara kostnadsfria för att organdonationer inte ska utebli av ekonomiska orsaker. Sjukförsäkringslagen ändras samtidigt så att sjukdagpenning för donatorn kan betalas till arbetsgivaren, om den anställde får lön under sjukskrivningen på grund av donationen. Möjligheterna att ersätta donatorn eller arbetsgivaren för hela inkomstbortfallet, till exempel enligt samma regler som i lagstiftningen om smittsamma sjukdomar, bör snabbt utredas, påpekar utskottet.
I Finland görs det årligen knappt 400 transplantationer, av vilka knappt 300 är transplantationer av fasta organ och drygt 100 transplantationer av benmärg. För närvarande finns det över 3 500 levande patienter som fått transplantat. Det finns drygt 300 personer i kö för organtransplantationer. Årligen avlider 5-10 procent av dem eftersom det inte har gått att få lämpliga transplantat i tid.
Läs mer om organdonationer och donationskort på http://www.lahjaelamalle.net/