Arkiv
Nytt nummer ute nu: Diabetes 1/2023 med svensk bilaga
Årets första nummer behandlar många angelägna teman, bland annat känslor och deras kopplingar till diabetes, blodsocker, hunger och ätande. Men du får också veta mer om en ny indelning av typ 2-diabetes och motionens roll för psykiskt mående. – Och sist men inte minst: ledaren påminner om riksdagsvalet i april. Använd din röst men kolla först vad kandidaterna anser om diabetesvården! Mer om riksdagsvalet (på finska).
Plock bland artiklarna i svenska bilagan:
Känslor vägleder – och vilseleder ibland
Ett stort känslospektrum gör att livet är mer omväxlande, men vi har inte känslor för att de ska sätta mer färg på vår tillvaro. Det egentliga syftet med känslor är att hålla oss vid liv och få generna att kopiera sig för kommande generationer. Dessutom ska de få oss att ta hand om vår avkomma. Känslor inverkar också på vår fysiska och psykiska hälsa. De kan få oss att exempelvis äta överdrivet mycket och undvika motion.
Känslor och blodsocker hör ihop
Känslor höjer– och sänker ibland – blodsockret. Känslor och psyke påverkas i sin tur av blodsockersvängningar. Också diabetesbehandlingen kan ha effekt på känslorna och få blodsockret att fluktuera. Det finns mycket du kan göra själv för att ställa allt till rätta, men det viktigaste är att inte vara för sträng mot dig själv, och komma ihåg att livet är fullt av olika känslor och att det inte går att få kontroll över allt.
Stilla hunger eller hantera känslor?
Känslomässigt ätande är ätande som inte är relaterat till fysiologisk hunger, utan det primära syftet är att reglera känslor. Ätandet syftar till att döva negativa känslor eller stärka trevliga
känslor. Taija Wilenius, kognitiv psykoterapeut, säger att vi alla någon gång äter av känslomässiga skäl, men att det kan bli ett stort problem om det förekommer ofta. Tydliga tecken är dels att nästan ingenting annat än mat och ätande ger en lustkänsla, dels att man hela tiden tänker på mat så att hela livet styrs av ätande.
Träning är bra för psyket
Det rådet inget tvivel om saken längre. Motion både förebygger psykiska problem och stöder behandlingen. Forskningsevidensen är så stark att europeiska psykiaterföreningen,
European Psychiatric Association, rekommenderar fysisk aktivitet som en del av behandlingen av nästan alla psykiska störningar, också vid svår depression och ångeststörning. Fysisk aktivitet påverkar psyket via flera olika mekanismer som kompletterar varandra.
Grunden för hälsa i medelåldern läggs i barndomen
När barn får tillräckligt med motion och äter hälsosamt är det mindre sannolikt att de utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och minnesproblem i vuxen ålder. Det visar nyligen genomförda studier om sambandet mellan livsstil i barndomen och ungdomen och sjuklighet i vuxen ålder. En forskningsgrupp vid Östra Finlands universitet såg att redan nioåringar kan ha kärlförändringar som är relaterade till hjärtproblem. – Men hur ska man få barn att äta hälsosamt och röra på sig tillräckligt mycket?
Många typer av typ 2-diabetes
Forskarna har delat in typ 2-diabetes i fem undergrupper. Två av dem karakteriseras av nedsatt insulinutsöndring och en av allvarlig insulinresistens. Vidare är en undergrupp relaterad till fetma och en till hög ålder. Målet är att varje patient ska få exakt och snabb behandling. Men individer kan inte placeras i ett enda fack eftersom de kan ha karakteristiska drag från flera undergrupper.