Arkiv

10.4.2019

Nytt nummer av Diabetes ute nu: 2/2019 med svensk bilaga

Diabeteslehti 2 2019 kansiI år har det gått sjuttio är sedan det första numret av tidningen Diabetes kom ut. I ledaren ger chefredaktören en överblick över de teman som behandlats under decenniernas gång. Läs också om glukosövervakningssystem, viktkontroll, nya behandlingsmetoder vid depression och mycket mer. Plock bland innehållet i svenska bilagan:

Tidningen Diabetes 70 år

Det första numret av Diabetes utkom i februari 1949 och tidningen har alltså 70 år på nacken. Redan i det första numret var ledaren översatt till svenska. Sedan 1987 har tidningen haft en svensk bilaga inne i tidningen i varje nummer. Läs mer om tidningen och dess historia i den omfattande artikeln på finska.

Nytt hopp för depressionspatienter

Neuromodulering är en grupp behandlingsmetoder som snabbt har blivit vanligare vid depression. De betyder att man stimulerar nervaktiviteten. Metoderna ersätter inte helt och hållet läkemedel och psykoterapi, men de är ett bra tillskott och komplement.

På spaning efter mer rörelseglädje

En del njuter mer av fysisk aktivitet än andra. Likaså får en del snabbare god kondition än andra trots att de rör sig lika mycket. Varför är det så? Det hänger samman med bland annat arvsfaktorer, personlighet och upplevelser i barndomen, säger forskarna.

Kickoff för kilona

Diet med mycket lågt energiinnehåll (VLCD) är ett krävande men effektivt sätt att komma igång med viktminskning. Det finns medicinska bevis för effekten också hos personer med typ 2-diabetes, men inte heller den här dieten lämpar sig för långvarig bantning. Däremot ska personer med typ 1-diabetes inte tillämpa VLCD-bantning ens under kortare perioder.

Viktkontrollgrupper är mer än bara vikt

En grupp för livsstilsförändring kan vara så mycket mer än bara viktnedgång och hälsoinformation. Gruppen ger också nya vänner och känslan av att vara accepterad trots övervikt och andra brister. Det har Kristina Kuusisto i Björneborg fått uppleva i en viktkontrollgrupp som leds av Tuula Leino. Leino har deltagit i en utbildning i livsstilsvägledning inom ramen för det så kallade VESOTE-projektet för livsstilsrådgivning inom social- och hälsovården och fått många nya idéer för sina grupper.

Har du hört talas om PCOS?

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) betyder att det bildas många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor med typ 1-diabetes än kvinnor i övrigt. Å andra sidan löper kvinnor med PCOS betydligt större risk att få typ 2-diabetes. Vad ger PCOS för symtom och hur behandlas sjukdomen?

Hur tillförlitliga är apparater för blodsockeruppföljning?

Många retar upp sig på att systemen för kontinuerlig glukosmätning (CGM) som mäter vävnadssocker och blodsockermätare inte visar exakt samma värde. Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet, påpekar att sensorvärdet i CGM-systemet får uppvisa smärre avvikelser. Sensorn visar värdet i testögonblicket. Men den ger större nytta om användaren lär sig tolka blodsockertrenderna och pilarna för stigande och sjunkande värde.

Också testen i fingertoppen ger något varierande resultat. Men mätresultaten måste ligga inom ett visst intervall som är fastlagt i kvalitetsstandarder.

Insulinpumpar och sensorbaserade system: Fördelarna större än nackdelarna

Insulinpumpar och sensorbaserade system (CGM) kan vara behäftade med en del fel, men användarna vill inte längre avstå från dem. Anu-Maaria Hämäläinen, specialistläkare på Diabetesförbundet, säger att det viktigt att användarna lär sig vilka funktioner apparaterna har.

– Apparaterna är bara hjälpmedel. De behandlar inga sjukdomar utan är till hjälp vid behandlingen.

Kan man äta hälsosamt för en liten peng?

Det behöver inte vara dyrt att äta hälsosamt. Men det gäller att jämföra priser, välja aktuella produkter för säsongen, kolla näringsinnehållet i produkter och kunna laga mat själv. Dessutom är det bra att se upp med matsvinn och att använda matrester i andra rätter.

Kan läkemedelsstudier bland barn ge bättre prevention av typ 1-diabetes?

Sauli Palmu, specialist i pediatrik, leder Läkemedelsforskningscentrum för barn, som finns i anslutning till barnkliniken vid Tammerfors universitetssjukhus. Centrumet undersöker befintliga läkemedel som redan har testas på vuxna, men också helt nya läkemedel ingår i repertoaren. Dessutom undersöker forskarna om befintliga läkemedel kan användas för något annat ändamål än de ursprungliga, till exempel för prevention av typ 1-diabetes eller uppskjuten debut av sjukdomen.


Tillbaka till rubrikerna