Arkiv
Med fler diabetiker hotar utgifterna att öka trots att kostnaderna per diabetiker har sjunkit
De tio senaste åren har kostnadsbördan för diabetes nästan fördubblats. En av orsakerna är att diabetikerna under samma tid har ökat explosionsartat, från knappt 200 000 till drygt 300 000. Däremot har kostnaderna per diabetiker sjunkit en aning redan i ett par år.
År 2007 kostade diabetesvården 1 350 miljoner euro mot 738 miljoner euro 1998. Det är en ökning med hela 83 procent. Sluten vård inom den specialiserade sjukvården (25 %) och läkemedel (25 %) stod för de största kostnaderna 2007, medan hjälpmedel och förbrukningsartiklar för egenvården stod för den minsta andelen (3 %).
- Det är dyrt att behandla senkomplikationer, men de kan förebyggas. Vårdbördan på grund av diabetes kommer sannolikt att öka också de kommande åren, men ökningstakten kan bli långsammare utan att man ger avkall på god vård. Men det hänger på vilka beslut man fattar inom hälso- och sjukvården, säger Pekka Rissanen, professor i hälsoekonomi vid Tammerfors universitet.
"Man sparar ibland i fel ända"
Dyr specialiserad sjukvård behövs, när dålig diabetesvård leder till senkomplikationer, bland annat hjärtinfarkt, stroke eller njursjukdom eller när diabetiker måste genomgå amputation.
- Aktiv egenvård och regelbundna kontroller inom vården gör det lättare att hålla diabetes i schack. Det är bakvänt att man drar in på hjälpmedel och undersökningar för att spara pengar, när diabetikerna då i själva verket blir så dåliga att de behöver sjukhusvård. Ibland sparar man i helt fel ända, understyrker Jorma Huttunen, vd på Diabetesförbundet.
År 2007 var de totala kostnaderna per diabetiker ungefär 450 euro vid typ 1-diabetes och ungefär 1 300 euro vid typ 2-diabetes, om de inte hade drabbats av senkomplikationer. Vid senkomplikationer var kostnaderna betydligt högre, cirka 2 600 euro per typ 1-diabetiker och 5 700 euro per typ 2-diabetiker.
- Kostnaderna per diabetiker har de facto sjunkit. Och det är en tydlig och positiv signal om att det lönar sig att sätta in behandling i tid. Det vore viktigt att också de 200 000 finländare som enligt en befolkningsstudie har diabetes utan att veta om det får vård innan de hinner utveckla dyra senkomplikationer, tillägger han.
Siffrorna kommer från en undersökning av kostnaderna för diabetes i Finland 1998-2007. Materialet bestod av avidentifierade uppgifter om läkemedel och behandling hos alla personer med diabetesdiagnos i ett antal register. För studien stod det nationella diabetesprogrammet Dehko som samordnas av Diabetesförbundet.
Mer information
Vd Jorma Huttunen, Diabetesförbundet, tfn 0400-72 36 54, jorma.huttunen(snabel-a)diabetes.fi
Professor Pekka Rissanen, Tammerfors universitet, tfn 040-729 29 88, pekka.rissanen(snabel-a)uta.fi
Forskare Tiina Jarvala, Tammerfors universitet, tfn 050-403 56 69, tiina.jarvala(snabel-a)uta.fi
Broschyr om undersökningen (pdf 179 kb)