Arkiv

22.10.2013

Årets näst sista nummer ute nu: Diabetes 5/2013

Diabetes-lehden kansi 52013
Lagom till höstmörkret kommer Diabetes och svenska bilagan med det glädjande budskapet att det finns ljus i mörkret. Bilagan innehåller flera intressanta artiklar med psykologiska aspekter på diabetes och diabetesvård. Årets sista nummer kommer i december.

Utmattning vid diabetes kommer smygande

Alla som har typ 1-diabetes känner sig förr eller senare slutkörda av egenvården. – Vid diabetes har man utan vidare ett otal möjligheter varje dag att skuldbelägga och förminska sig själv, säger Kirsi Ikuli, psykolog på Diabetesförbundet.

Om sjukdomen känns som ett oöverstigligt hinder är det bäst att prata om det med diabetesläkaren, diabetessjuksköterskan och familjen. Tillsammans kan man fundera hur man kan lätta bördan.

Finns det ljus i mörkret?

- Alla tillgängliga medel för att förebygga och behandla depression måste sättas in oftare, understryker professor Aila Rissanen och läkaren och forskaren Eero Castrén. Depression beror på stöd funktion i nervnäten i hjärnan, inte på brist på någon enskild signalsubstans som man tidigare trott, anser Castrén. Depression hos diabetiker diagnostiseras inte alltid eftersom det är oklart vem det är som ansvarar för att upptäcka och behandla depression vid diabetes, påpekar Aila Rissanen.

Nedstämd – var få hjälp?

Är du slutkörd? Upplever du en livskris som tar alla krafter? Orkar du inte tänka på egenvården? Grubbla inte ensam utan prata med din diabetesläkare eller diabetessjukskötare. De kan ge remiss till psykiatrisk mottagning om det behövs. Dessutom kan man få hjälp via webbprogram, självhjälpsmetoder, stödgrupper och litteratur.

Gärna fiberrikt

Stort fiberintag rekommenderas till diabetiker, cirka 40 gram om dagen. Det får man i sig av allsidig kost som innehåller fullkornsprodukter, grönt, frukt och bär. Råg och andra fullkornsspannmål är bra eftersom de innehåller mycket fibrer och minskar insulinbehovet efter måltider. Dessutom har kostfibrer andra fördelar: LDL-kolesterolet i blodet minskar, risken för tjocktarmscancer reduceras och det är lättare att hålla vikten.

Vilka läkemedel påverkar blodsockret?

Kortison, antireumatika och psykofarmaka är exempel på läkemedel som kan påverka blodsockret och kräva omställningar i egenvården. Prata gärna med din läkare om detta när en ny medicin är aktuell.

Hur hitta bra skor?

Du står på dina fötter hela ditt liv. Det är alltså inte oviktigt vilka skor du väljer. Riitta Saarikoski, fotterapeut och pensionerad lektor i fotterapi, avslöjar vad som är bra skor. Hon ger också tips om hur du kan undvika och ta hand om blåsor, skavsår, förhårdnader och liktornar på fötterna.

När en tvååring får diabetes typ 1

Familjen Backlund hade bara en diffus uppfattning om vad diabetes innebär, när tvåårige sonen Casper insjuknade. Så småningom klarnade bilden och familjen lärde sig leva med diabetes.

Dessutom

Testa brödrecepten och kolla in forskningsnyheterna.

Prenumerera på Diabetes


Tillbaka till rubrikerna