Arkiv
Diabetes 3/2018 ute nu!
Sommaren står för dörren och erbjuder utmärkta möjligheter till fysisk aktivitet av olika slag. Sommarnumret av Diabetes är fullspäckat med trevlig och nyttig information om motion och diabetes. Läs och njut av sommarmotion! Plock bland artiklarna i den svenska bilagan:
Motstå lockropen från soffan
Det behövs inte nödvändigtvis gymträning eller gruppgympa för att komma igång med fysiska aktiviteter. Man kan också röra sig mer i vardagen och minsta lilla förändring gör gott. När du väl kommit igång, kan du sätta upp större mål för dig och till exempel göra regelbundna promenader eller besök i simhallen. Det gäller att hitta motivationen i sig själv: det kan vara att må bättre fysiskt och psykiskt, att sova bättre eller att känna sig starkare.
Se hit, vi rör på oss!
Det måste vara en njutning att röra på sig för att en motionsform ska bli en regelbunden aktivitet. Janne Mikkonen, Jouko Puustinen och Anneli Heiskanen berättar vilken typ av motion de gillar och varför.
Större rörlighet
Kan du vända på huvudet? Kan du böja på kroppen? Går det att lyfta armarna? När socker ansamlas i vävnaderna blir senorna spända och musklerna stela. Då kan rörelseomfånget inskränkas, särskilt i armarna. Vardagsaktiviteter håller i gång rörligheten. Men exempelvis de stora kullederna, bland annat höftleden och axelleden, kräver lite mer än vardagsrörelse för att rörelseomfånget ska bibehållas.
Går man ner i vikt av motion?
När man vill gå ner i vikt, måste energibalansen rubbas. En rekommenderad metod är att satsa på livsstilsförändringar, bland annat nya matvanor. Den gamla tumregeln är att man kan gå ner i vikt om man förbrukar mer kalorier än man tar in. Men kan man gå ner i vikt genom att motionera mer?
Äldre bör motionera, men utan sammanbiten min
Måtta med allt, svarar professor Ilkka Vuori på frågan vad som är viktigast när äldre motionerar. Förhållandet mellan fördelarna och riskerna med motion är bäst när den fysiska prestationen är rimlig i relation till personens psykiska och fysiska resurser. Den extra nyttan för hälsa och kondition är liten trots att den fysiska ansträngningen ökar. Samtidigt ökar riskerna. Det är alltså bäst att hellre satsa på kvantitet än på ansträngning.
Också kortvarig träning har god effekt på tarmfloran
En ny studie vid Åbo universitet visar att redan några minuters intensivträning kan ge betydande hälsovinster vid typ 2-diabetes. Kort men intensiv träning påverkar tarmarnas mikrobiota och kan därför minska exempelvis risken för följdsjukdomar.
Hejdå, typ 2-diabetes!
En studie i Storbritannien ger lovande av viktminskning: Av diabetiker som lyckades gå ner femton kilo i vikt återfick 86 procent normal sockeromsättning. Men vad säger experterna i Finland? Går det att bota typ 2-diabetes?
Välj helst långsamma kolhydrater
Så kallade snabba kolhydrater har högt glykemiskt index och höjer blodsockret snabbare och mer än långsamma kolhydrater som alltså har lågt glykemiskt index. Ju lägre det glykemiska indexet är desto jämnare är blodsockernivån. Vilka kolhydrater har du på tallriken?
Nya kostvanor och ny måltidsordning vid gastropares
Förra sommaren fick Eija Tapanainen två diagnoser i en smäll: kranskärlssjukdom och gastropares. Vid gastropares töms magsäcken långsammare och därför har hon varit tvungen att lära sig hela nya matvanor. Gastropares behandlas huvudsakligen med kostomställningar, men blodsockret måste dessutom vara bra.
Dessutom
Läs också om årets mottagare av stipendier från Stiftelsen för Diabetesforskning.
Om du är vår medlem, kan du läsa webbtidningen gratis.