Arkiv
Årets första nummer av Diabetes ute nu!
Det första numret av tidningen Diabetes har kommit ut. Så här i början av året vill vi ge alla medlemmar i en diabetesförening möjligheten att läsa tidningen. Därför finns nummer 1/2015 tillgängligt utan kostnad som PDF-tidning och webbversion.
Från och med nummer 2/2015 kan PDF-tidningen och webbversionen bara läsas av de som är medlemmar i en diabetesförening och prenumererar på den tryckta versionen av Diabetes.
PDF-tidningen är identisk med den tryckta versionen. Webbversionen uppdateras regelbundet och den innehåller mestadels samma artiklar som den tryckta tidningen. Men tidpunkten skiljer sig eftersom en del av artiklarna kan läsas på webben redan innan den tryckta tidningen kommer ut.
PDF-tidningen har en svensk bilaga och webbversionen innehåller också artiklar på svenska.
Den svenska bilagan i Diabetes 1/2015 innehåller tjugo sidor fullspäckade med intressant och nyttig läsning. Inne i bilagan finns också en notis om åtkomst till webbversioner av artiklar på svenska.
Ur innehållet i svenska bilagan
Vårdplanen förtydligar behandlingsmålen
Har du redan fått en behandlingsplan? Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet, säger att alla med en kronisk sjukdom har rätt att få en personlig vårdplan. Den ska ge information om målen med behandlingen och hur de ska nås och säga varför. En bra vårdplan ställer realistiska mål som diabetikern är beredd att arbeta för.
Fokus på sockret
Det är bra att minska sockerintaget men det betyder inte att allt socker är av ondo. Mikael Fogelholm, professor i näringslära, säger att det inte finns så mycket vetenskaplig dokumentation som visar att stort sockerintag i sig har ett samband med dålig hälsa. Däremot finns det starkare bevis för ett samband mellan vissa sockrade livsmedel och hälsorisker.
Insulinpump eller inte?
Många som använder insulinpump skulle aldrig livet byta tillbaka till sprutor. Det är så mycket friare att leva med insulinpump, och oftast blir blodsockret bättre. Men alla är inte riktigt lika entusiastiska. Pumpen kan vara i vägen vid fritidsaktiviteter. Den kan vara svårt att dölja under kläderna och dessutom kräver den noggrannare uppföljning av blodsockret. Nuvarande och tidigare pumpanvändare, föräldrar till diabetesbarn och vårdpersonal ger sin syn på insulinpumpen.
Försäkringsskydd – men på vilka villkor?
Diabetes är inget hinder för att få försäkring, men sockerkontroll och följdsjukdomar påverkar premier och ersättningar. Försäkringsbolagen följer i stort sett samma grundläggande principer, men det finns en del större skillnader i de enskilda försäkringsvillkoren.
Vaccinstudie efterlyser finansiärer
På sätt och vis finns det ett färdigt recept för ett vaccin mot typ 1-diabetes, säger professor Heikki Hyöty. Vaccinet fungerar på möss, men det måste testas på människor för att vi ska veta om det verkligen förebygger diabetes.
Än så länge har vaccinet inte kunnat testas eftersom de kliniska prövningarna är mycket dyra och finansieringen fortfarande är en öppen fråga. Ett lockbett är att samhället med ett fungerande vaccin kan spara in flera hundra miljoner euro årligen i vårdkostnader.
Hur påverkas hälsan av D-vitamin?
Brist på D-vitamin ökar risken för flera sjukdomar. Men var får vi D-vitamin när solen inte visar sig nästan alls på flera månader? Ska i ta D-vitamin i tablettform och förebygger tabletterna sjukdomar? Hur mycket D-vitamin behöver man per dag för att det ska förebygga sjukdomar? – Läs svaren i tidningen.
Motion är medicin vid artros
Artros går inte att bota, men med lagom motion kan man lindra besvären och behålla funktionsförmågan.
- Vid rörelse stimuleras ämnesomsättningen och ledvätskan i ledkapseln kan smörja leden bättre. Ledan kan röra sig smidigare, och smärtan och svullnaden minskar, säger Marjo Rinne, specialforskare på UKK-institutet.
Bättre närseende med injektioner
Hur ögonbottenförändringar behandlas vid diabetes beror på vilken typ av förandringar det är och hur svåra de är. Läkemedel som injiceras i glaskroppen är en av de nyaste behandlingsmetoderna vid synhotande makulaödem.
Injektioner med anti-VRGF ges vanligen i serier: 2–3 injektioner i månaden och därefter allt efter behov. Det finns också andra antikroppspreparat vid makulaödem, och dessutom används kortison.