Ny kurs i livsstilsrådgivning vid typ 2-diabetes
Sari Koski
Shutterstock
För många med typ 2-diabetes är livsstilsförändring en aktuell fråga, för att både lyckas med egenvården och klara av vardagen. De behöver vägledning och stöd för förändring, men ofta finns det inte tid för det på mottagningen. Diabetesförbundet i Finland har deltagit i ett sameuropeiskt projekt för livsstilsrådgivning vid typ 2-diabetes. Programmet har tagits fram i Nederländerna. Pilotprojekten har gett mycket goda resultat.
En livsstilsförändring är ofta en lång process och kan inte genomföras i en handvändning. Det behövs livsstilsrådgivning upprepade gånger över en lång tid. En förändring kräver incitament och motivation, möjlighet att genomföra förändringen och tilltro till sin förmåga att lyckas. Då är det bra att få stöd och uppmuntran.
Pilotprojekt tog nacksving på typ 2-diabetes
Syftet med Diabetesförbundets Selätä tyyppi 2-grupper (ung. mota typ 2 i grind) var att deltagarna skulle förbättra sina levnadsvanor, lära sig leva med typ 2-diabetes och förebygga senkomplikationer. För de som haft typ 2-diabetes en kortare tid var remission ett ytterligare mål, det vill säga att sluta med blodsockermedicinering.
Pilotprojektet för livsstilsförändringar genomfördes tillsammans med Södra Karelens välfärdsområde. I det andra projektet deltog även en grupp från Österbottens välfärdsområde. Deltagarna rekryterades av diabetesskötarna.
I pilotprojektet gavs livsstilsrådgivning i grupp på distans. Den första gruppen genomfördes helt på distans, men i den andra gruppen ingick 2–3 möten på plats.
Deltagarna träffade ledarna 5–7 gånger på distans respektive på plats under en sex månader lång intensivperiod. Dessutom ingick det en uppföljningsperiod med tre möten. På träffarna behandlades hälsosam kost, motion, viktkontroll, sömn och stress.
Deltagarna vägleddes av ett multiprofessionellt team bestående av en diabetesskötare, en näringsterapeut och en fysioterapeut. Dessutom erbjöds de möjlighet att testa kontinuerlig glukosmätning, en gång under en tvåveckorsperiod direkt i början och en gång efter ungefär sex månader.
Deltagarna hade läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes. De skulle vara mellan 20 och 80 år, ha motivation att göra livsstilsförändringar, besitta tillräcklig datorvana och ha teknisk utrustning för att kunna delta i träffarna på distans.
Personer med svår KOL eller njur- eller hjärtsvikt, gravida, personer som hade haft ätstörning de senaste fem åren eller som hade genomgått fetmaoperation godkändes inte. Den första pilotgruppen rekryterades med ett krav på minst sex månaders sjukdomsduration, men kravet togs bort i den andra gruppen. Därmed kunde också nyinsjuknade delta. Dessutom kompletterades den andra gruppen med ett erbjudande om deltagande till medlemmar i diabetesföreningarna i pilotvälfärdsområdena. Nio deltagare rekryterades till den första gruppen och 30 till den andra.
Test och mätningar
Resultaten utvärderades både genom mätningar av deltagarna och intervjuer med deltagare och ledare. Dessutom fick deltagarna besvara enkäter om levnadsvanor och livskvalitet.
Mätningarna gjordes innan gruppaktiviteterna inleddes, i slutet av den intensiva perioden och när gruppaktiviteten avslutades. Mätningarna gav information om deltagarnas vikt, midjemått, blodtryck, blodsocker (HbA1c) och blodfetter (totalkolesterol, HDL, LDL och triglycerider). Mätdata håller fortfarande på att samlas in och analyseras, men preliminära resultat finns redan nu tillgängliga.
Deltagarnas vikt i utgångsläget varierade mellan 63 och 173 kilo, med ett genomsnitt på 96 kilo. Under de sex månaderna lyckades 75 procent av deltagarna gå ner i snitt ett kilo. Den största viktnedgången var 7 kilo.
De flesta lyckades också minska midjemåttet. I utgångsläget var midjemåttet i snitt 116,1 centimeter och varierade mellan 92 och 155 centimeter. Under sex månader minskade midjemåttet med i snitt 5,7 centimeter, med ett maximum på 24,5 centimeter. Blodtrycket sjönk också avsevärt. Inga större förändringar i blodfetterna kunde ses de första sex månaderna.
Små och konkreta förändringar
Deltagarna gjorde en rad olika livsstilsförändringar, som att ställa om matvanorna, äta frukost, öka intaget av grönsaker, börja cykla eller gå i trappor, gå och lägga sig tidigare och göra avslappningsövningar.
Grönsaksintaget ökade med i snitt 2,5 portioner i veckan, mjölken byttes ut mot fettsnålare alternativ och intaget av rött kött och bearbetade köttprodukter minskade. Deltagarna minskade också intaget av både salta och söta snacks. Extra mycket minskade söta drycker.
Förändringarna i vardagen var mycket konkreta och lätta att upprepa. De flesta ställde om kosten och de lärde sig använda inköpslista och läsa märkningen på förpackningar, särskilt hjärtmärkningen. Många blev inspirerade av att hålla sig till sina listor för att inte göra impulsköp. De insåg att omställningen av matvanorna börjar i butiken. Bra val i butiken underlättar bra val därhemma.
För många har förändringen varit en givande process: framgång ger motivation. Som en av deltagarna sa: ”När man lyckas blir man motiverad, och när man blir motiverad lyckas man”. Kontinuerlig glukosmätning var till extra stor hjälp i förändringsarbetet. Det hjälpte deltagarna att lära sig se hur förändringar i matvanor, motion och vila påverkar blodsockret.
Utöver den långsiktiga och upprepade rådgivningen upplevde deltagarna att stödet från gruppen och andras erfarenhet av förändringar bidrog till att de själva lyckades. Stimulerande samtal i grupp gav ytterligare motivation och nya idéer.
Hur gå vidare?
Erfarenheterna har varit uppmuntrande och gruppverksamheten kommer att fortsätta 2026. För närvarande vet vi inte var och hur, men metoder och finansieringsalternativ planeras.
Deltagarna ansåg att alla med typ 2-diabetes genast bör få tillgång till den typ av långvarig livsstilsrådgivning som gavs i grupperna. Det finns många sätt att genomföra rådgivningen. Välfärdsområdena kan själva organisera verksamheten, hänvisa patienter till kurser som ordnas av Diabetesförbundet i Finland, och i fortsättningen till grupperna för livsstilsrådgivning.
Diabetesförbundets kurser bygger på kamratstöd och är professionellt ledda aktiviteter med fokus på att lära sig leva med diabetes. Också de fokuserar på livsstilsfrågor.
När remission är målet kan en Selätä tyyppi 2-grupp vara ett bra alternativ för att nå målet. En deltagare i en av pilotgrupperna har redan nu slutat med blodsockermedicinering och många andra har fått normala blodsockernivåer.