Livsstilsrådgivning för att må bra i vardagen
Sari Koski
Shutterstock
Många läsare av vår tidning har säkert erfarenhet av livsstilsrådgivning, men erfarenheterna kan vara mycket varierande. Någon har fått hjälp med viktminskning av en personlig tränare och någon annan har kanske deltagit i en grupp med målet att hitta sin favoritträning. Det kan hända att någon helt enkelt bara har fått en kostbroschyr tryckt i handen eller det muntliga rådet att motionera mer.
Ungefär 30 procent av de som svarade på enkäten Diabetesbarometern 2025 uppger att de får livsstilsrådgivning i sitt välfärdsområde. En del säger att de får så mycket rådgivning som de behöver, andra att de får för lite.
Omkring en femtedel av de svarande (10 procent av personer med typ 1-diabetes och mer än 20 procent av personer med typ 2-diabetes) uppger att de inte får några livsstilsråd, trots att de skulle behöva det. Vidare anser ungefär hälften av de svarande att de inte behöver någon livsstilsrådgivning. Vad handlar det egentligen om när vi talar om livsstilsrådgivning eller behovet av sådan rådgivning?
Livsstilsrådgivning ska kännas personlig
Med livsstilsrådgivning avses generellt vägledning som ges till en individ eller en grupp i syfte att åstadkomma varaktiga livsstilsförändringar för att främja hälsa och välbefinnande. De vanligaste ledmotiven är motion, mat, sömn och missbruk.
I livsstilsrådgivning är det viktigt att coachen och deltagaren har likartad uppfattning om vilka frågor som ska tas upp, varför de tas upp och vad målet är.
Livsstilsrådgivning kan alltså genomföras antingen individuellt eller i grupp. I båda fallen ska effektiv och högkvalitativ livsstilsrådgivning kännas personligen tilltalande och temat ska vara relevant för ens egna intressen och dagliga liv. Den som är ute efter att ställa om sina matvanor vill höra och prata om kostfrågor, trots att motion, stresshantering och rökning har stor inverkan på matvanorna och är viktiga för att en omställning ska utfalla väl. Följaktligen kan livsstilsrådgivning ibland kännas komplicerat. Det kan vara svårt att se hur saker och ting hänger ihop, och varför vi pratar om sömn, trots att jag talat om för livsstilsrådgivaren att jag försöker motionera mer och behöver stöd med det.
Livsstilsförändring är en lång process
Ett fåtal människor klarar av att ändra sina vanor till synes enkelt. De börjar bara äta mer grönsaker eller sätter i gång med att jogga. Ändå är det mycket sällan som en livsstilsförändring kan genomföras i en handvändning. Ofta ligger det en lång period av reflektion i bakgrunden innan en förändringstanke kan omsättas i handling.
En beteendeförändring, exempelvis en livsstilsförändring, kräver en rad olika bakgrundsfaktorer för att lyckas. Bland dem märks fysisk och psykisk kapacitet (kunskap om hur och varför man ska förändra sin livsstil och tilltro till att man kan göra det). Dessutom krävs det möjlighet, alltså tillfälle att tillägna sig en ny livsstil och motivation att genomföra förändringen i sitt liv.
En livsstilsförändring är för det mesta en lång process som innefattar reflektion, experimenterande, handling, återfall och upprepning. Därför bör livsstilsrådgivning ges upprepade gånger över tid.
Diabetesförbundet i Finland är aktuellt med ett pilotprojekt för livsstilsrådgivning i grupp (Selätä tyyppi 2; ungefär Slå ut typ 2). Grupperna får livsstilsrådgivning vid flera tillfällen under en sexmånadersperiod. Dessutom ingår några uppföljningstillfällen. Rådgivningen fokuserar på hälsosam kost, motion, viktkontroll, sömn och stress. Syftet är att hjälpa deltagarna att hantera typ 2-diabetes på ett bättre sätt och att förebygga senkomplikationer, alltså följdsjukdomar. En del kan rentav slippa typ 2-diabetes för en tid.
Livsstilsförändring – konkreta åtgärder
Deltagarna i pilotgrupperna har gjort en rad olika livsstilsförändringar. De har ställt om sin måltidsordning, börjat äta frukost, lagt till grönsaker i sin kost, tagit cykelturer, gått mer i trappor, lagt sig tidigare på kvällarna och gjort avslappningsövningar. Förändringarna i vardagen har alltså varit mycket konkreta och enkla att upprepa.
I början är det viktigt att komma ihåg att arbeta med förändringen, menar gruppdeltagarna. En del har ställt in klockan på ringning för att påminna sig själva om att äta regelbundet eller att hålla sig till en stram inköpslista i affären så att de inte gör impulsköp. Många har sagt att mat- och kostförändringen börjar i butiken. Bra val i butiken gör det lättare att göra detsamma därhemma. När det inte finns några snacks eller godsaker hemma äter man mindre av dem. Få av oss kan motstå ett paket kex i skåpet därhemma, men det är lättare att ignorera kexhyllan i butiken.
Flera gruppdeltagare har berättat att de blir motiverade att ändra livsstilen via mycket konkreta behov: att få en hälsosammare framtid, att orka bättre på jobbet, att vara en aktivare far- eller morförälder, att undvika senkomplikationer eller att sova bättre. För många har förändringen varit en givande process, där framgångar göder motivationen. En deltagare uttrycker det så här: ”När jag lyckas blir jag inspirerad, och när jag blir inspirerad lyckas jag”.
Utöver den långsiktiga och återkommande vägledningen har stödet från gruppen och andras erfarenheter av att förändra sin livsstil bidragit till att omställningarna har lyckats. Andras erfarenheter har gett nya uppslag, idéer att testa och mer motivation. Det är därför som diskussionerna med andra i samma situation har varit så givande för många, utöver själva vägledningen.
Snubblande nära livsstilsförändring
Livsstilsförändringar kan ibland uppnås genom att beslutsamt lägga manken till. Men för det mesta behövs också råd och stöd från andra.
Dra dig inte för att be din diabetesskötare eller läkare om råd på mottagningen. De kan ge tips och vägledning för din specifika situation. Dessutom kan de ofta slussa dig vidare till grupper som drivs av andra aktörer, till exempel kommunala motionsgrupper, viktkontrollgrupper eller rökavvänjningsgrupper. I de flesta fall är grupperna webbaserade eller genomförs på distans. Så det går bra att delta hemifrån.
Diabetesförbundets kurser erbjuder professionellt styrda aktiviteter med fokus på hur man ska klara av att leva med diabetes. Även de fokuserar på livsstilsfrågor. Pilotgrupperna för livsstilsrådgivning kommer att fortsätta nästa år, när utvärdering och erfarenheter har samlats in och det står klart var och hur grupperna ska fortsätta. Kamratstöd i vardagen finns tillgängligt i klubbar som ordnas av diabetesföreningarna. Klubbarna arbetar med låg tröskel och det är lätt att ställa frågor och få stöd för personliga förändringar.
När tanken på en livsstilsförändring dyker upp är det värt att vara på alerten och gripa tag i idén. Sedan gäller det att spana efter vägledning och stöd som passar just dig och att våga ta steget fullt ut.