Inte viktig för någon – var få hjälp med ensamhet uppe i åren?
Essi van der Ploeg
Shutterstock
Ensamhet är inte ett tillstånd som kan avhjälpas eller elimineras enkelt och i ett huj. Men det är värt att kämpa mot ensamhet. Du kan börja med att se på ditt ensamma jag med medkänsla och acceptans.
Vi är sociala varelser. Även om vi behöver plats omkring oss och tid för att vara ensamma, längtar vi innerst inne efter kontakt med andra. Vi behöver samspel med andra och vi får tillfredsställelse av att känna oss som en del av människoflocken.
När behovet av tillhörighet och social interaktion inte tillgodoses uppstår en känsla av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet kan vara både smärtsam och plågsam. Med ensamhet kommer sämre mående.
Arto Pietikäinen, utbildningspsykoterapeut, säger att det har forskats mycket kring hälsoproblem kopplade till ensamhet.
– Ensamhet verkar vara förknippad med skadliga förändringar i kroppen, bland annat förhöjt blodtryck och ökad utsöndring av stresshormonet kortisol från binjurarna till blodbanan.
Ensamhet kan också ge symtom på depression och det i sin tur återspeglas i hur ensamma människor uppfattar sin omgivning.
– De ser ofta sin omgivning som mer osäker och hotfull än andra. Beteendet förändras ofta när ensamma människor har nedsatt rörlighet till följd av fysisk sjukdom. Ensamma äldre är mer benägna att isolera sig inom hemmets fyra väggar. De undviker andra människor, också tillfälliga möten, och missköter sig.
Ensamhet tär på kognitiva funktioner
Med stigande ålder visar sig ensamhet så småningom i nedsatt intellektuell prestationsförmåga. Hjärnans informationsbearbetande funktioner försämras när samspelet mellan de neurala nätverken i olika delar av hjärnan minskar eller bromsas upp.
– Ensamma människor har fått genomgå test och därefter fått sina hjärnor avbildade. De fick exempelvis se dels bilder av människor i olika sociala situationer, dels bilder utan människor. Forskarna fann att bilderna utan människor aktiverade de ensamma försökspersonernas hjärnor mer än bilderna med människor, säger Arto Pietikäinen.
Resultaten av studien tyder på att hjärnan hos ensamma människor med tiden och på sikt föredrar icke-sociala situationer framför sociala.
Ensamhet göder depression. Deprimerade människor känner sig obekväma och irriterade och har koncentrationssvårigheter. De är trötta och tappar intresset för sådant som tidigare intresserat dem.
Ensamma och deprimerade människor har en förvrängd och onödigt sträng självbild. De klandrar och kritiserar sig själva och kan vara fruktansvärt missnöjda med sitt liv.
– När man inte känner sig viktig för någon kan det vara svårt att leva ett meningsfullt liv. Det är upplevelsen av värdelöshet som leder till en ond cirkel av depression och utanförskap. Och det kan vara svårt att ta sig ur det tillståndet.
Inställningen är viktig
I det offentliga samtalet presenteras ofta enkla lösningar på ensamhetsproblematiken. Det antyds att ensamheten kommer att försvinna om en ensam person bara anstränger sig lite för att gå ut och träffa andra.
– Tyvärr är det inte alltid så enkelt. Ensamhet är inte ett tillstånd som kan avhjälpas eller elimineras i en handvändning. Äldre personer kan dessutom ha konkreta hinder för att gå ut och umgås. Så det finns inga snabba lösningar för att övervinna ensamhet, säger Arto Pietikäinen.
Därför är det bra att lära sig känna och utforska ensamhet som känsla. Reflektera över hur ensamheten påverkar måendet, balansen i livet och bilden av dig själv. Du kan säga det direkt ut till dig själv: jag är ensam och jag lider av det.
– Jag vill utmana ensamma att ifrågasätta sina självförebråelser och dömande tankar. I stället för att klandra sig själv för att inte duga och intala sig själv att det är något fel på en, är det bättre att lära sig möta sin ensamhet på ett medkännande och accepterande sätt.
Arto Pietikäinen tipsar om Helsingforsmissionen som är en frivilligorganisation inom det sociala området. Organisationen har sammanställt en ensamhetsbok med övningar för att hjälpa ensamma att bli bättre på att hantera upplevelsen av ensamhet. Boken innehåller information och övningar för att se över sitt sätt att tänka om sig själv och andra.
– De insikter som kommer med övningarna hjälper i bästa fall personen att ändra sitt beteende och därmed underlätta ensamheten.
Det hjälper att prata
Hur är det om känslan av ensamhet har funnits där i flera decennier och den sociala kompetensen försvann för länge sedan?
Om orken finns kan det vara värt att söka upp någon att prata med, till exempel i pensionärsföreningar, frivilligorganisationer för äldre eller seniorgrupper inom kyrkan. Hör dig för om lämpliga aktiviteter på seniorinfo, på biblioteket eller på äldreboendet i din kommun. Bara det att komma sig i väg kan lyfta humöret.
Det finns omfattande frivillig vän- och kompisverksamhet i Finland: bland annat Finlands Röda Kors, kyrkan och i Helsingforsregionen Helsingforsmissionen. Volontärerna besöker äldre i hemmet eller följer med till vårdcentralen.
Men var få hjälp när känslan av ensamhet hotar att bli alltför ångestskapande och nedslående? Det hjälper att prata. Mieli – Psykisk Hälsa Finland rf:s krisjour är tillgänglig enligt följande: på svenska på numret 09-2525 0112 måndag och onsdag kl. 16–20, tisdag, torsdag och fredag kl. 9–13; på finska på numret 09-2525 0111 dygnet runt. Helsingforsmissions (Helsingfors Mission) landsomfattande jourtelefon Aamukorva för äldre är öppen (på finska) varje morgon kl. 6–8 på numret 09-2312 0210. Helsingforsmissionen har också samtalstjänsten Seniorhållplatsen. Läs mer här(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun).
Ge några minuter av din tid
Kaisa Honkala svarar på jourtelefonen Aamukorva och får höra många berättelser om ensamhet bland äldre.
”För fem år sedan såg jag en annons där Helsingforsmissionen sökte volontärer till sin morgonjour för seniorer.
Jag tänkte direkt att det vore ett sätt för mig att hjälpa, eftersom jag gillar att vakna tidigt, men i övrigt är upptagen med att vara mamma till ett barn i skolåldern. Mitt volontärpass börjar klockan sex på morgonen och pågår i två timmar. Jag gör det här en eller två gånger i månaden.
Samtalen kommer från hela landet och det är mycket varierande frågor som kommer upp.Självklart finns det många bekymmer, men det kommer också många samtal från pensionär som berättar om vanliga vardagshändelser.
Många ringer eftersom de är ensamma. Samtalen visar att ensamhet är ett fruktansvärt stort problem. Många ensamma äldre känner att de inte kan göra så mycket åt sin situation.
De kan tycka att det är svårt att gå hemifrån och säger att det är skrämmande att röra sig ensam utomhus. Det finns ingenstans att gå och ingenstans att träffa andra människor. Om partnern är död och vännerna har försvunnit, är det svårt att komma på var det kan finnas någon att prata med, ens för en stund.
En del säger att de inte vill belasta sina barn och kräva att de ska komma på besök. Även om barnen kommer på besök, vill de gamla föräldrarna inte lasta över sina bekymmer och sin oro på dem.
Jag upplever att mitt volontärarbete på Aamukorva är viktigt. Jag känner att jag gör något meningsfullt eftersom jag lyssnar och är närvarande för den som ringer.
Jag mår bra av mitt volontärarbete. Även om morgonsamtalen kan vara tunga, kan jag låta bli att älta dem efteråt. Min roll är att ta emot det jag får höra och svara på ett lämpligt sätt. Jag hoppas att de som ringer ska må bättre efter samtalet och att deras dag därför ska börja på ett trevligt sätt.
Samtalet avslutas ofta med återkoppling. Det bästa av allt har varit att få höra att det känns som om man har pratat med en god vän. Många säger att de mår lite bättre igen när de har haft någon att prata med.
Jag önskar att alla skulle ta hand om de äldre i sin omgivning. Också när man bor längre bort från varandra kan man ringa då och då för att kolla hur de mår. Minsta lilla gest av omtanke ger de äldre känslan av att någon tänker på dem.
Ett sätt att möta äldre i din närmaste omgivning är att ge dem några minuter av din tid trots att ni inte känner varandra. Ett litet samtal om vädret med en äldre granne kan vara dagens höjdpunkt. Och varför inte bjuda grannen på en kopp kaffe eller erbjuda hjälp med att handla?
Ibland får jag höra underbara historier om hur möten mellan olika generationer har utvecklats och växt sig till äkta vänskap. Vi har mycket att lära oss av äldre människors berättelser.”
