Förebyggande social- och hälsovård varnar tidigt om individuella risker
Mari Vehmanen
Shutterstock

Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) skapar helt nya möjligheter inom social- och hälsovården. Personliga risker för välbefinnandet kan upptäckas mycket tidigare än i dag. Därmed går det att reagera i tid.
Du har kanske hört talas om förebyggande social- och hälsovård. Ibland kallas det proaktiv vård rätt och slätt. Det handlar om ett nytt sätt att kombinera, bearbeta och dra nytta av de data om medborgarna som är lagrade i en rad olika digitala tjänster. Tanken är att stötta människors välbefinnande individuellt redan innan sjukdomar eller andra problem hinner uppstå.
– I framtiden har vi kanske ett digitalt system som utifrån en rad hälsouppgifter automatiskt larmar om exempelvis förhöjd risk för diabetes. Vårdpersonal kan då kontakta personen, och tillsammans kan de göra insatser för att minska riskerna, berättar Tuula Tiihonen, ledande expert på Sitra.
Enligt henne är förebyggande social- och hälsovård just nu en mycket aktuell fråga av många skäl. För det första har den snabba utvecklingen av AI gjort det möjligt att effektivt plocka fram, samköra och bearbeta enorma datamängder.
Dessutom håller vår lagstiftning på att uppdateras, och det kommer att bli tillåtet att använda AI och annan teknik för att bedöma vårdbehovet.
– Naturligtvis driver även den ekonomiska situationen i samhället på utvecklingen mot mer förebyggande vård. Det har redan länge varit känt att det är betydligt billigare att förebygga hälsoproblem än att behandla befintliga sjukdomar. Och nu får vi så småningom verktyg för att genomföra allt det här i praktiken.
Positiva erfarenheter från försök
Redan nu genomför flera välfärdsområden försök med förebyggande social- och hälsovård, enligt Tuula Tiihonen. Nyligen avslutade Egentliga Tavastlands välfärdsområde projektet Mieli Reitti, där man har tagit fram metoder för att upptäcka risker för psykisk ohälsa hos barn och unga.
– Projektet använde omfattande data från flera sektorer inom social- och hälsovården, exempelvis data om barnskydd och om allvarliga sjukdomar hos föräldrarna. AI gick igenom databaser och larmade när en ung persons riskpoäng nådde tröskelvärdet. Utifrån det var ambitionen att lägga upp ett individuellt vårdprogram för personen, beskriver Tuula Tiihonen.
Dessutom nämner hon verktyget ”Terveyshyötyarvio” för bedömning av hälsonytta, som utvecklats av läkarföreningen Duodecim.
– Sitra har ungefär tio pågående försök med förebyggande social- och hälsovård runtom i Finland. Redan nu har erfarenheterna varit mycket lovande.
Stöd från en virtuell coach
Förebyggande social- och hälsovård vänder på många sätt upp och ner på traditionella vårdmodeller, enligt Tuula Tiihonen.
– Vi är vana vid att allt utgår från befintliga sjukdomssymtom. Människor söker själva vård för dem, och vid behov sätts behandling in.
Inom den förebyggande vården är ordningen omvänd. Ett automatiskt system larmar vårdpersonalen när en persons riskpoäng för en viss sjukdom är uppfyllda utifrån data i vårddatabaserna.
Därefter kontaktas personen och informeras om den upptäckta risken. Enligt Tuula Tiihonen är det på den punkten som det krävs en ny typ av kompetens bland vårdpersonalen, likaså en förändring i människors sätt att tänka. Enbart mekaniskt rapporterad riskinformation leder inte per automatik till hälsofrämjande åtgärder i människors vardag.
Även i framtiden kommer det alltså att vara upp till var och en att avgöra om hen vill ta hänsyn till riskerna och till exempel rucka på något i sina levnadsvanor. Om en vilja till förändring väcks, kan personen i framtiden få stöd inte bara från vårdpersonal utan även av en AI-baserad personlig virtuell coach.
Nya yrkesgrupper
Enligt Tuula Tiihonen krävs en ny attityd och ett nytt tänkesätt av oss alla, från nationella och regionala politiker som fattar beslut om resurserna inom social- och hälsovården till yrkesverksamma inom vårdsektorn och enskilda medborgare.
Sannolikt kommer förebyggande social- och hälsovård att ge upphov till helt nya yrkesgrupper. Det gäller alltså att vara beredd att delvis uppbringa en viss flexibilitet när det gäller gamla yrkesroller och deras gränser.
För beslutsfattare innebär utvecklingen bland annat att de måste inse att förebyggande social- och hälsovård kräver att data från många olika källor nyttiggörs. I dagens läge hindrar dataskyddsbestämmelserna att data från social- och hälsovården sammanförs.
– Och självfallet måste beslutsfattarna inse att man måste investera i den förebyggande social- och hälsovården under uppbyggnadsfasen. Med tiden kommer utgifterna för social- och hälsovård att minska.
Dessutom måste finansieringssystemet för social- och hälsovården utformas så att det uppmuntrar välfärdsområdena att satsa på att effektivt förebygga sjukdomar.
Databasen Kanta är en bra plattform
Det är fullt förståeligt att det kan kännas skrämmande för allmänheten att låta automatiska system gå igenom mycket personliga och känsliga uppgifter, menar Tuula Tiihonen.
– Därför måste den förebyggande social- och hälsovården vila på datasäkerhet och samtycke. I fortsättningen ska man ha rätt att förbjuda automatisk behandling av sina uppgifter.
En viktig del av förebyggande social- och hälsovård är dessutom att medborgarna får bättre möjligheter att använda sina uppgifter på egen hand. Många kan tycka att det är mycket användbart att hålla ett öga sina riskpoäng och få tillgång till AI-baserade bedömningar av sin hälsa.
Trots öppna frågor anser Tuula Tiihonen att Finland har utmärkta möjligheter att vara en föregångare inom utveckling och introduktion av förebyggande social- och hälsovård. Redan nu hör finländarna till de flitigaste användarna av digitala social- och hälsovårdstjänster i västvärlden.
– Och trots att informationssystemen inom hälso- och sjukvården ofta kritiseras i offentligheten för att vara tungrodda, utgör databasen Kanta och funktionen Mitt Kanta i själva verket en utmärkt plattform för att bygga upp förebyggande social- och hälsovård, också i ett internationellt perspektiv. Många förebyggande funktioner skulle redan nu kunna införas med hjälp av data i Kanta.
Tuula Tiihosen kuvasi Topias Dean / Sitra.
Diabetesförbundet betonar kunskapsbaserat ledarskap
Bland de lösningar som Diabetesförbundet i Finland lägger fram i sina mål inför riksdagsvalet märks följande:
– Ett effektivitets- och kunskapsdrivet tillvägagångssätt bör stärkas inom styrningen, målen och kriterierna för välfärdsområdena.
– Nationell styrning bör motivera välfärdsområdena och kommunerna att långsiktigt satsa på hälsofrämjande och kostnadseffektiva insatser.
Läs hela valprogrammet(avautuu uuteen ikkunaan) (på finska)