Diabetes är 2000-talets sjukdom – nästa regering måste agera
Riikka Nurmi
Diabetes kommer mer än någon annan enskild sjukdomsgrupp att definiera den finländska folkhälsan under vårt århundrade. Sjukdomen utgör nämligen en större börda i Finland än i andra västeuropeiska länder.
Var tionde person bosatt i Finland har diabetes. År 2050 kommer de att vara uppe i 900 000 personer, det vill säga var femte invånare, om den nuvarande trenden får fortsätta. Extra oroande är den snabba ökningen av typ 2-diabetes bland unga. Samtidigt släpar våra behandlingsresultat efter de övriga nordiska länderna: mindre än 40 procent av alla med diabetes når behandlingsmålen. Det innebär fler komplikationer, fler människor med nedsatt arbets- och funktionsförmåga och större mänskligt lidande – och kostnader i miljardklassen för samhället.
Redan nu löper omkring 700 000 personer i åldrarna 40–80 år risk att drabbas av typ 2-diabetes. Livscykelkostnaderna för vård och produktivitet kommer att stiga till närmare 9 miljarder euro. Det är dessutom värt att notera att en betydande del av kostnaderna går att undvika. Med effektiva förebyggande åtgärder kan den totala kostnaden minska med hela 2 miljarder euro.
God vård är först och främst en investering i människan – i livskvalitet, i delaktighet och i funktionsförmåga. Dessutom är det ekonomiskt vettigt. Med effektiva lösningar i rätt tid kan vi i hög grad förebygga och skonas från diabeteskomplikationer.
Det är därför nästa regering måste inkludera en klar och tydlig skrivning om diabetesåtgärder i sitt program. Vi behöver ett nationellt samordnat program för att stärka prevention, tidig upptäckt och verkningsfull behandling av diabetes.
För det första måste prevention av diabetes vara ett övergripande mål inom alla politikområden. Vi behöver en nationell strategi för att upptäcka riskgrupper, och välfungerande modeller för livsstilsrådgivning måste införas i hela landet. Samhällsplanering, beskattning och lagstiftning måste backa upp hälsosamma val. Vidare är det viktigt att skydda barn och unga mot marknadsföring av ohälsosamma produkter.
För det andra måste det finnas en målmedveten ambition att förbättra vårdens effektivitet. Nationella utfallsmål måste sättas upp för diabetesvården och kopplas till anknytande finansiering och nationell övervakning av måluppfyllelsen. Det måste gå att få vård snabbare, och den senaste vårdtekniken måste införas på lika villkor.
För det tredje måste styrningen av hälso- och sjukvården stärkas för att uppmuntra till kostnadseffektivitet. Kvalitetsregister å ena sidan och insatser inom forskning, utveckling och innovation å andra sidan måste bli etablerad praxis och organisationerna erkännas som viktiga partner.
Diabetes är ingen oundviklig kostnadspost utan en hanterbar sjukdom. Vi har forskningsevidensen, vi har modellerna som fungerar och vi har kunskapen. Det enda som saknas är ett politiskt beslut om att göra diabetes till en prioriterad fråga i regeringsprogrammet – en investering som kommer att befästa både folkhälsan och samhällsekonomin.
Nästa regering måste alltså välja: ska vi låta kostnader och sjuklighet öka – eller ska vi investera i förebyggande åtgärder, verkningsfull vård och en bättre vardag?
Riikka Nurmi, chefredaktör och mediedirektör, Diabetesförbundet i Finland
Läs mer om Diabetesförbundets mål för regeringsprogrammet på finska.