Rörelsens magi
Tuija Siljamäki
Shutterstock
Barn är skapta för att röra på sig, inte för att sitta hopkrupna framför en skärm. Hur ska vi lyckas övervinna de digitala apparaternas lockelse med hjälp av magin i att röra sig?
Listan över fördelar med rörelse är nästan oändlig. Rörelse förbättrar inlärning, koncentration och uthållighet. Vidare ger rörelse bättre humör, stöttar barnens självkänsla och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet i barndomen förebygger effektivt typ 2-diabetes senare i livet. Det visar en ny studie från Östra Finlands universitet. Dessutom motverkar rask motion i barndomen att barnen börjar röka i tonåren.
Stor glädje bland de små
Enligt rekommendationerna om fysisk aktivitet bör barn under skolåldern motionera tre timmar om dagen, varav en timme med hårdare och två timmar med lättare fysisk aktivitet. Barn i skolåldern bör ägna sig åt varierad fysisk aktivitet minst en timme varje dag.
– Extra viktigt är att skolbarn blir andfådda och svettiga och får upp pulsen. Det är något som av allt att döma saknas i deras vardag, visar den senaste forskningen. Dessutom finns det en alarmerande ökning av stillasittande beteende bland barn under tre år. Vi behöver alltså åtgärder i alla ålderskategorier, från ung till gammal, säger Mari Parikka-Nihti, specialexpert på Suomen Latu – Friluftsfrämjandet i Finland.
Vår uppfattning om oss själva som fysiskt aktiva varelser formas tidigt. Ju yngre barnen är, desto positivare är deras uppfattning om sin fysiska aktivitet. Det visar en studie.
– Barnen tycker att de är riktigt bra på allt och gillar att röra sig. Men av någon anledning spårar uppfattningarna ur med åldern. Det har att göra med oss vuxna, hur vi skapar möjligheter för barnen att röra på sig, hur vi uppmuntrar dem och hur vi är glada över att göra saker tillsammans.
Grunden för vanor kring fysisk aktivitet läggs i barn- och ungdomsåren. Föräldrastöd är en av de faktorer som i studier har det starkaste sambandet med fysisk aktivitet hos barn och unga i åldrarna 3–18 år.
Mari Parikka-Nihti vill också uppmuntra vuxna att förbehållslöst gå med.
– Tänk om vi försökte göra likadana kullerbyttor som barnen? Eller studsa, rulla och hoppa upp och ner? Vi kommer garanterat att bli svettiga före barnen.
Stå emot soffan
Den som arbetar hemifrån kan omedvetet sitta kvar framför datorn i flera timmar. Både vuxna och barn är fastklistrade framför skärmen.
– Det är tid som hade kunnat användas för att röra på sig. Efter jobbet kan det vara frestande att stanna hemma i soffan och klicka på mobilen. I stället hade man kunnat gå ut med barnen eller låta dem bygga sin egen gympacirkus. Det gäller helt enkelt att bestämma sig för att resa sig och gå ut. Här handlar det om våra attityder, vanor och prioriteringar.
Enligt Mari Parikka-Nihti bör vardagens fysiska aktiviteter bestå av många olika moment, både för barnen och för oss vuxna.
Enligt rekommendationerna för fysisk aktivitet kan en timme bestå av fartfyllt hoppande på studsmatta, tafatt, klättring, simning eller skidåkning. Dessutom bör det ingå två timmar av rask utomhusmotion, skogspromenader eller lättare motion som att gunga, kasta boll eller öva balansgång. Under resten av dagen ska långa perioder av stillasittande helst undvikas som pesten.
För barn inom barnomsorgen bör två tredjedelar av rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet uppfyllas på dagis. Även i hemmet kan rekommendationerna uppfyllas ganska enkelt med att ta varje tillfälle i akt att röra på sig. Gå alltid uppför trappan och promenera när tillfälle ges.
Möjligheternas grannskap
Miljön spelar en stor roll. Närmaste park eller bakgård kan erbjuda ett brett spektrum av möjligheter från bollspel och käpphästhopp till kurragömma, klättring och hoppa hage.
Det är inte alla som har en studsmatta eller en rutschkana på gården, men vad sägs om att hoppa i soffan en regnig dag? Går det att bygga en hinderbana i vardagsrummet eller en cirkusarena i barnens rum?
– Jag förstår att det på vinterkvällar kan kännas motigt gå ut i en mörk park efter en hel dag på dagis eller i skolan. I stället kan man spela lite musik och röra sig till musiken tillsammans med barnen – och låta bli att slå på datorn eller teven.
Varför inte låta barnen delta i hushållsarbetet? Hänga upp tvätten, duka bordet eller tömma diskmaskinen är lätt motion, medan krattning är lite mer ansträngande.
Mari Parikka-Nihti vill uppmuntra vuxna att gå utanför sin komfortzon.
– Vad sägs om att hoppa runt i närmaste vattenpuss en regnig dag?
Värna om social gemenskap för den kan lösa både rörelse- och barnvaktsproblem.
– Finns det någon äldre person i grannskapet som kan spela boll med barnen? Vi behöver mer av en gemensamhetskultur där vi gör saker tillsammans. Och vi kunde gärna värdesätta aktiviteter mellan generationerna lite mer.
Naturen bjuder in till rörelse
Naturen i sig bjuder in till rörelse. Stenar som lockar till att klättra, stubbar och liggande trädstammar som inbjuder till att hoppa. Var finns ett bra klätterträd? Kan vi använda kottar för kastlekar? Barnen kommer utan vidare att hitta på en massa att göra i naturen.
Det finns många hälsoskäl till att ta sig ut i naturen. Forskning visar nämligen att tillgången till natur i närheten av hemmet korrelerar med barns kroppsmasseindex. Det finns också mycket data om hur neuropsykologisk utveckling, psykisk hälsa och immunförsvar påverkas av naturen.
– Att vistas i naturen är ett glädjefyllt och trevligt sätt att tillbringa tid tillsammans med hela familjen. Det räcker med det för de positiva effekterna kommer av sig själva.
Lyckligtvis finns naturen i Finland oftast ganska nära var och en av oss.
Entusiasm är drivkraften för hobbyer
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ger barn och unga möjligheter att under skoldagen kostnadsfritt söka och pröva på olika fritidsaktiviteter utifrån sina egna preferenser. I Helsingfors kan de till exempel välja mellan ungefär 30 olika hobbyer, av vilka de flesta är idrottsaktiviteter som cirkus, gym eller dans.
– När barn tillfrågas om vilka aktiviteter som intresserar dem blir svaren väldigt annorlunda än vad vi vuxna förväntar sig. Det är inte alltid fotboll eller hockey, men ett år var exempelvis parkour ett mycket populärt önskemål.
Barn- och ungdomskulturen är stadd i ständig förändring. Därför är det viktigt att fråga barnen, och särskilt ungdomarna, vad de önskar sig. Följaktligen är deras personliga motivation det viktigaste kriteriet för att välja en hobby.
– Alla flickor är inte intresserade av balett och inte alla pojkar av hockey.
Det är individuellt vad som är bra ålder för att börja med en hobby, och ett barn behöver inte nödvändigtvis en fysisk hobby om de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet ändå uppfylls i vardagen, menar Mari Parikka-Nihti.
– Men alla barn bör ha lika möjligheter att delta i hobbyverksamhet och vara en del av en större grupp.
Delta i ett vardagsäventyr
Kan ni kanske ta en spännande kvällspromenad med ficklampan som lyser upp vägen? Programmet Liikkuva perhe innehåller ett moment för vardagsäventyr, som är tänkt att uppmuntrar familjer att utforska sin närmiljö tillsammans med barnen. Familjerna får en bingobricka med olika aktiviteter för att observera naturen och röra på sig.
Äventyret kan starta antingen på väg hemifrån till dagis eller på väg till affären. Eller varför inte på en tur i naturen för att utforska närmiljön – med muskelkraft, förstås.
Länkar och tips
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) syftar till att varje barn och ungdom ska ha en trevlig och kostnadsfri hobby under skoldagen.
Folkhälsan erbjuder(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) bland annat simskolor och läger. Läs närmare under ”Barn och familjer”.
Finlands Svenska Idrott(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun), se bland annat under ”Barn och unga” och ”Skolan i rörelse”.