Psykets kraft stärker kroppens hälsa
Pirkko Tuominen
Shutterstock
Optimism hjälper dig att hålla dig frisk, gör det lättare att hantera sjukdom och stöder tillfrisknande. Däremot undergrävs även den bästa behandling av att vänta sig bara tråkigheter.
Tankar påverkar kroppen. Det framträder klart och tydligt när obehagliga tankar snurrar runt och håller dig vaken på nätterna. Stresshormoner börjar flöda i kroppen, hjärtat slår snabbare och andningen blir ytligare. Sömnen blir alltmer svårfångad när tankarna försätter kroppen i ett exalterat tillstånd.
Tankens rörelser och känslor har sitt eget kemiska språk i kroppen, och det avspeglas i kroppsliga förnimmelser. Många känner hur spänningen kittlar i magen, sorg och ångest tynger över bröstet och glädje bubblar från topp till tå.
Kropp och själ är oskiljaktiga och arbetar ständigt tillsammans. Sinnet påverkar därför oundvikligen den fysiska hälsan.
– Vi vet att exempelvis stress, negativitet eller depression kan förvärra befintliga sjukdomar eller få kroppen att må dåligt. Ett positivt sinne är däremot bra för hälsan i många hänseenden, säger Joni Saarela, specialistläkare i psykiatri på läkarföretaget Terveystalo.
Se framtiden an med tillförsikt
Människor som är optimistiska inför livet är friskare och har lägre risk att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar än pessimister, enligt studier. De lever längre än de som har en negativ syn på livet.
Det är inte känt exakt hur positivt tänkande påverkar kroppen, men säkert är att det gör gott. En hälsosam livsstil kan förklara en del av sambandet. Optimister tror att de kan påverka sin hälsa via motion och kost. De är hoppfulla och förväntar sig att framtiden kommer att föra med sig mycket gott och vill arbeta för att uppnå sina visioner.
– Hopp är en superkraft. Så länge det finns liv finns det hopp. Om man ger upp hoppet är det svårare att bli frisk, och prognosen för samtliga sjukdomar får sig en rejäl törn, säger Joni Saarela.
Vid ständig rädsla och oro gör minsta lilla smärta omåttligt ont, eftersom oro ökar känslan av hopplöshet och hopplösheten späder på smärtan. Däremot brukar det hjälpa att hantera smärta med lite vänlighet, att tänka att smärta är normalt och att den kommer att gå över.
– Alla upplever smärta, men det viktiga är hur stor roll den tillåts spela. Efter en ryggoperation kan du återhämta dig snabbare och effektivare om du inte låter dig nedslås av smärtan utan håller dig i gång och satsar på att bli frisk.
Positivitet medverkar också till att bättre hantera stress, stärker anpassningsförmågan och gör det lättare att klara sig. En positiv inställning stärker uthålligheten, den hjälper dig att hitta verktyg för att lösa problem och att återhämta dig snabbare från stress. Det i sin tur stöder immunsystemet.
Överbelastning tär på kroppen
Stress är en bra drivkraft i måttliga mängder, men för mycket är en hälsorisk. Under stress översvämmas kroppen av hormoner som stimulerar vitala funktioner, men de är bara tänkta att vara aktiva under en kort tid. Människokroppen strävar naturligt efter att återställa balansen, och återhämtning från normal stress uppnås genom vila och stärkande aktiviteter.
– I rätt dos får stress dig att göra ditt bästa. Men om omgivningen eller du själv ständigt ställer för höga krav upplevs stressen som okontrollerbar och negativ, säger Joni Saarela.
Stress manifesteras ofta i en känsla av obehag, spänning eller ångest. Det är individuellt hur länge kroppen tål belastningen från stresshormonerna utan att ge symtom. Långvarig stress tär på kroppen och försämrar bland annat kroppens immunförsvar. Det kan visa sig i ökad mottaglighet för influensa.
Långvarig stress kan öka fettansamlingen runt midjan, få blodtrycket att stiga, höja kolesterolet och öka risken för ett antal sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sjukdomar i rörelseorganen.
Vidare kan stress förvärra besvären från befintliga sjukdomar. I det dagliga livet märker personer med diabetes ofta av stress genom att de får svårare att hålla blodsockernivåerna i schack. Om man redan från början känner sig pressad, kan sjukdomen och behandlingen bli irriterande, tröttsam och frustrerande.
– Stress kan gå ut över sömnen, energin och initiativförmågan. Man kanske inte orkar motionera, äta hälsosamt eller komma ihåg att tvätta händerna vid förkylning, säger Joni Saarela.
Snart blir det säkert lättare
Om du har en stark tro på att ett läkemedel kommer att lindra symtomen, kan du må bättre redan innan läkemedlet har hunnit verka i kroppen. Behandlingen kan vara effektiv även om den inte innehåller någon vetenskapligt påvisad verksam substans eller metod. Det kallas för placeboeffekt. Ett kalk- eller sockerpiller kan lindra smärtan om du tror att du får ett smärtstillande medel och litar på att det kommer att hjälpa. En placebo kan minska symtomen på depression nästan lika mycket som ett riktigt antidepressivt medel.
Det är komplexa neurobiologiska processer som ligger bakom placeboeffekten och effekten kan ses på hjärnavbildningar. Till exempel vid smärta aktiverar placebo människans naturliga smärthanteringssystem.
Placebo fungerar och är rentav effektiv vid vissa kirurgiska ingrepp. Placebostudier har visat att meniskskador kan behandlas lika bra med placebokirurgi som med riktig kirurgi.
Placeboeffekten biter bäst på människor som känner sig sedda och omhändertagna. En god vårdrelation har alltså en enorm terapeutisk effekt.
– Det ingår alltid en experimentell dimension i läkemedelsbehandling. Hur läkaren bemöter patienten och om patienten känner sig hörd har stor betydelse för hur effektivt det ordinerade läkemedlet är, eller om patienten över huvud taget tar läkemedlet, påpekar Joni Saarela.
Alla upplever placeboeffekt
Medan positiva förväntningar förbättrar behandlingen kan förväntade tråkigheter undergräva även den bästa vård. Noceboeffekten är den tråkiga motsvarigheten till placeboeffekten. Den betyder att negativt betingade förväntningar ger negativa effekter. Nocebo kan yttra sig i sämre behandlingseffekt, nya besvär eller försämring av symtomen.
Tidigare dåliga erfarenheter och upplevelser kan förleda en att tro att samma sak kan hända i en ny situation, och kroppen reagerar därefter. Om du känner att dina besvär förringas och inte kan förklaras kan de förvärras av negativa känslor.
– Om det inte uppstår en relation med läkaren och du inte litar på läkaren kommer de negativa effekterna av läkemedlet att förstärkas och de positiva att minska, säger Joni Saarela.
Noceboeffekten kan också uppstå om patienten i förväg blir informerad om biverkningar eller varnas för smärta. Hjärnans stressystem aktiveras snabbt och smärtupplevelsen förstärks.
– En del kan vara mer känsliga för placebo- och noceboeffekter än andra, men ingen är helt immun.
Genuint möte hjälper
Behandlingen och preventionen av diabetes och andra fysiska sjukdomar skulle kunna förbättras avsevärt om sjukvården ägnade mer uppmärksamhet åt att stötta patienterna i deras psykiska välbefinnande, anser Joni Saarela.
– Vi behöver större förståelse inom vården för vilka psykiska bakgrundsfaktorer som bidrar till sjukdom. Det är viktigt att möta människor på ett genuint sätt och reflektera över hur man kan stötta ett positivt förhållningssätt.
Tankens kraft betyder inte att alla sjukdomar kan botas genom att tänka positivt. Även om sambandet mellan kropp och själ är kraftfullt kan det inte ersätta professionell behandling. Men en positiv attityd kan backa upp läkning och göra det lättare att leva med en sjukdom.
Humörhöjare är sådant som man tycker om att göra, likaså glädje, humor och skratt. De ackompanjeras ofta av samvaro med familj och vänner.
– Gemenskap och stöd från andra i samma situation är en enorm kraft som kunde utnyttjas betydligt mer. När vi får kontakt med andra bygger vi upp en mer positiv dialog med oss själva, sammanfattar Joni Saarela.