När magsäcken blir förslappad
Tiina Suomalainen
Shutterstock
Störningar i tömning av magsäcken kan utvecklas som en följd av diabetes. Det kallas gastropares. Vid lindrig gastropares kan det räcka med rätt kost som behandling. I svårare fall kan neurostimulering hjälpa.
Ibland kan måltider bli ett enda lidande för personer med diabetes. Smärta i övre delen av buken, en snabb fyllnadskänsla och uppkördhet eller uppblåsthet, ja till och med illamående, uppstötningar och kräkningar.
Det kan vara ett fall av gastropares, det vill säga fördröjd magsäckstömning. Vid gastropares töms magsäcken långsammare utan att nedre magmunnen eller tunntarmen blockeras av någon sjukdom, exempelvis en tumör.
Personer med diabetes har oftare besvär från övre delen av buken än befolkningen i stort. Det kallas dyspepsi. Både symtom från övre delen av buken och gastropares sätter käppar i hjulen för diabetesbehandlingen, eftersom de påverkar näringsupptaget och försvårar blodsockerkontrollen.
– Lyckligtvis är svår gastropares med upprepade sjukhusvistelser och viktnedgång relativt sällsynt. Däremot förekommer lindrigare störningar i magsäckstömningen ganska ofta hos personer med diabetes, sammanfattar Sampsa Pikkarainen, gastroenterolog inom HUS.
Nervcellerna tar stryk
Långvarig diabetes kan åtföljas av autonom neuropati, som kan ge skador på vilken del som helst av matsmältningskanalen. Bäst känd är diabetesgastropares, men autonom neuropati kan också orsaka andra symtom från tarmkanalen, bland annat diarré, förstoppning eller avföringsinkontinens.
– Vid diabetesgastropares skadas de så kallade Cajalcellerna i magsäcksväggen. De fungerar som ett slags pacemakerceller i nervsystemet, men tar skada och kan minska i antal vid gastropares. Följden är att magsäcken inte dras samman lika bra som tidigare. Så maten kör fast i magsäcken, förklarar Sampsa Pikkarainen.
Utöver autonom neuropati kan fördröjd magsäckstömning också orsakas av något kirurgiskt ingrepp. Det kan hända att vagusnerven har blivit skadad, till exempel efter ett diafragmabråck eller en refluxoperation.
Störd magsäckstömning kan dessutom ha samband med njursvikt och ett antal systemiska sjukdomar.
Idiopatisk gastropares är en annan form. I det fallet är orsaken till besvären okänd. Det har föreslagits att de kan bero på en virusinfektion.
Endoskopi och avbildning
Diagnosen gastropares ställs utifrån patientens symtom och uteslutning av vissa tillstånd som hypotyreos och kortisolbrist.
– Innan diagnosen gastropares ställs ska både magsäcken och, vid behov, tarmarna undersökas endoskopiskt för att säkerställa att det inte är stopp någonstans i tarmen. Ofta görs också en bilddiagnostisk undersökning av buken för att utesluta andra orsaker till buksmärtorna, säger Sampsa Pikkarainen.
När en gastroskopi visar att magsäcken inte har tömts efter tolv timmars fasta, tyder redan det på att tömningen av magsäcken är fördröjd.
För att bekräfta diagnosen kan en isotopundersökning bli aktuell vid stora besvär och svårigheter att hålla blodsockret i balans. Då märks maten med en liten mängd radioaktiv strålning. Därefter går det att mäta hur snabbt maten rör sig framåt från magsäcken.
– Normalt är mindre än 60 procent av spårämnet fortfarande synligt i magsäcken efter två timmar och mindre än 10 procent efter fyra timmar.
Små mjuka tuggor
Kosten spelar en avgörande roll för att behandla gastropares och besvär från övre delen av buken. Det kan vara till fördel att anlita en näringsterapeut för anpassad måltidsplanering.
I lindriga fall kan det räcka med rätt kost för att behandla tillståndet. Vid svårare besvär är kostomställningar till hjälp.
– Vi talar om en kost med låg partikelstorlek. Maten ska ha mjuk konsistens eller lätt gå att finfördela med gaffel. Vid besvär från övre delen av buken hjälper det att äta oftare, 5–6 gånger om dagen och i mindre portioner, understryker Sampsa Pikkarainen.
Måltiderna bör innehålla mycket litet fett, eftersom magsäcken töms långsammare om maten innehåller mycket fett eller energi.
Tidigare rekommenderades minskat fiberintag, men det kan leda till förstoppning. Därför förbjuder de nya näringsrekommendationerna bara fibertillskott. Grönsaker och frukt ska helst finfördelas så att de inte ligger kvar i magen så länge.
Läkemedel och blodsockerkontroll
Gastropares behandlas med läkemedel som stimulerar magsäckens och tarmarnas funktion, bland annat med metoklopramid, erytromycin och domperidon. Dessutom kan läkemedel mot illamående, exempelvis ondansetron, vara till hjälp.
Det är värt att tänkta på att god diabetesbehandling spelar en framträdande roll för behandling av gastropares och besvär från övre delen av buken. Högt blodsocker bromsar upp och lågt blodsocker påskyndar nämligen magsäckstömningen.
– Med medicinering, kostterapi och bra blodsockerkontroll kan man ofta uppnå goda resultat, säger Sampsa Pikkarainen.
Samtidigt påpekar han att nya diabetes- och viktminskningsläkemedel, som Ozempic, fördröjer magsäckstömningen. Så om man har haft lindrig gastropares tidigare och kommit till rätta med den, kan den provoceras fram på nytt av medicinering för viktminskning.
Neurostimulering ger lindring
Det händer att störningen i magsäckstömningen är så allvarlig att man går ner i vikt och upprepade gånger måste läggas in på sjukhus för illamående och kräkningar.
– Om det inte hjälper med kostbehandling eller läkemedel kan gastropares behandlas med neurostimulering, berättar Sampsa Pikkarainen.
Vid neurostimulering placeras två elektroder ovanpå det som kallas magsäckens större magkrökning (curvatura ventriculi major). De är anslutna till en batteridriven neurostimulator som i sin tur monteras under huden i bukväggen.
Stimulatorn avger små elektriska impulser med hög frekvens. Neurostimulatorns exakta mekanism är inte känd, men det antas att den verkar via nerverna för att minska illamåendet. Pulsens intensitet, frekvens och duration kan justeras under uppföljningsbesöken.
– Neurostimulering fungerar bra mot kräkningar och illamående. Behandlingen förbättrar näringsstatus och blodsockerkontroll och minskar behovet av sjukhusvistelse. Samtidigt förbättras livskvaliteten.
Däremot är neurostimulering inte till någon större hjälp mot buksmärta och uppkördhet. Inte heller påskyndar den tömningen av magsäcken nämnvärt.
Inget botemedel
Det finns inget botemedel mot gastropares, men magsäckens funktion kan variera. Ibland är det bättre tider och ibland är det sämre tider. När det gäller postoperativ störning i magsäckstömningen kan läget lätta när nervskadan gradvis läks.
– Vid förstoppning går magsäckstömningen långsammare. Följaktligen bör förstoppning alltid vara det första som behandlas om patienten har tecken på gastropares, framhåller Sampsa Pikkarainen.
Även om gastropares inte går att bota finns det hopp för de som lider av allvarlig störning i magsäckstömningen.
– Läkarna har inga problem med att upptäcka gastropares när patienten har diabetes. Svåra besvär kräver ytterligare utredning. Från diverse studier vet vi att personer med diabetes har nytta av neurostimulering, rentav i högre grad än personer som har gastropares av andra skäl, avslutar han.