Bättre hälsa via meningsfulla hobbyer
Essi van der Ploeg
Juha Tanhua
Hobbyer är näring åt både kropp och själ. De lindrar stress och backar upp välbefinnandet. Men vilka hobbyer är extra lämpade för att förbättra hälsan?
Hur kan meningsfulla hobbyer förbättra vår hälsa, Minna Huotilainen, professor och hjärnforskare vid Helsingfors universitet?
Meningsfulla hobbyer är ett verkligt motgift mot stress. Hos en stressad människa ökar utsöndringen av stresshormoner i kroppen. Då finns det ett överskott av kortisol och adrenalin, och det påverkar återhämtningen och sömnkvaliteten. När vi inte kan vila ut ordentligt hamnar vi i stressat tillstånd lätt i en ond cirkel. Vi känner oss inte friska och humöret dalar.
Ingen kan undgå stress, men det går att minska stressen på flera olika sätt – bland annat med meningsfulla fritidssysselsättningar. När du tar en promenad i skogen efter en hård arbetsdag, får du en helt annan känsla än den du fick på jobbet under dagen. Du kommer förmodligen att klara av stressiga arbetssituationer bättre nästa dag än om du hade sjunkit ner i soffan och inte gjort någonting alls.
Vilken typ av hobbyer är bevisligen bra för hälsan?
Det kan handla om utomhusaktiviteter i naturen, körsång, dans, bräd- och kortspel, handarbete, hantverk, korsord och sudoku. Studier av människor som ägnar sig åt sådana aktiviteter har visat att hjärnans belöningssystem aktiveras under aktiviteten.
Hjärnans belöningssystem styr oss till att göra saker som är motiverande för oss. När vi förverkligar oss själva och får positiva upplevelser av våra aktiviteter, belönas vi med en stor portion gott humör. Och gott humör har i sin tur många önskvärda effekter på hälsan.
Kan man lära sig något nytt av fritidsaktiviteter?
Få av oss tänker på fritid i termer av inlärning, men forskning visar att det precis det som det är. Lärande fungerar som näring åt våra hjärnor. Om vi levde i en miljö utan stimulans, skulle vår kognitiva förmåga snabbt torka in.
En pensionär som spelar schack på ett café måste tänka på nästa drag och samtidigt ta hänsyn till motståndarens drag på brädet. Då lär sig också en åldrande hjärna.
Kan fritidsaktiviteter bidra till att upprätthålla god blodsockerbalans?
Stressfaktorer är kopplade till kroppens regleringssystem, inklusive matsmältningssystemet och ämnesomsättningen. Om inget görs för att lindra och hålla långvarig stress i schack, aktiveras stresshormonet kortisol och ser till att det bildas socker av fettdepåerna. Det är en möjlig faktor som predisponerar för typ 2-diabetes. På samma sätt har stressreducerande, meningsfulla fritidsaktiviteter delvis en förebyggande effekt på risken för att utveckla sjukdomen.
Livsstilsfaktorer och sociala relationer spelar en särskild roll. Att umgås med andra och ägna sig åt hobbyer har många hälsofördelar. Meningsfulla aktiviteter triggar personer med diabetes att ta hand om sig själva och övervaka blodsockerbalansen.
Skyddar hobbyer mot demenssjukdomar?
Det ser verkligen ut som om det vore så. När man har studerat personer som har uppnått hög ålder och förblivit kognitivt aktiva, har man också tittat på vad de har sysselsatt sig med. I den här typen av studier följs människor ofta upp under lång tid. Man tittar till exempel på förändringar i deras minne.
I en studie fick en grupp äldre personer ägna sig åt musik, läsning, motion och olika typer av hjärngympa. I den gruppen var det mindre sannolikt att deltagarna skulle utveckla någon form av demenssjukdom under uppföljningsperioden än deltagarna i andra hobbygrupper.
I den här typen av aktiviteter tillämpas i omfattande grad gamla inlärda kunskaper och färdigheter, men ofta handlar det också om att skaffa sig nya kunskaper och färdigheter. Att öva upp minnet, koncentrationen och minnesförmågan i kombination med roliga och givande aktiviteter verkar alltså skydda mot försämrat minnet.
Varför bidrar fysisk aktivitet till psykiskt välbefinnande?
Våra hjärnor har sin egen belöningsmekanism för fysisk aktivitet. Först och främst är motion ett bra sätt att reglera hur pigg och alert man är. Alla vet av erfarenhet att tröttheten smyger sig på när man suttit stilla länge. Då räcker det med att stiga upp och röra på benen ett tag för att känna sig piggare. Redan efter ganska lite rörelse kan hjärnan alltså bättre hålla uppe både uppmärksamhet och humör.
Träning har också en direkt effekt på minnet. Studier har visat att försökspersoner lär sig bättre, kommer ihåg nya saker och kan återkalla gammal kunskap effektivare när de har tränat strax före testerna.
Motion är bra för hjärt- och kärlhälsan eftersom fysisk aktivitet sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket. Följaktligen sjunker risken för många sjukdomar av fysisk aktivitet.
Motion är dessutom bra för det psykiska måendet, eftersom kroppen producerar mer serotonin och noradrenalin när man rör på sig. Dessa signalsubstanser är kända som glädjehormoner. Det har visat sig att serotoninnivåerna i hjärnan ligger kvar på en gynnsam nivå hos personer som tränar regelbundet. Om man inte motionerar alls sjunker serotoninnivåerna däremot kraftigt, visar studier.
Hundens glädje viktigast
På hundpromenader samlar både den tvåbenta och den fyrbenta på tassande steg.
Anne Jääskeläinen, 39, har dansat med sin hund i sexton år. Den åldrande blandrashunden Siiri har vid det här laget sin danskarriär bakom sig, men charmen med sporten har inte försvunnit.
– Siiri och jag gick först på lydnadsträning, men den var onödigt allvarlig och fantasilös för Siiri. När vår hundklubb startade en nybörjarkurs i hunddans blev jag intresserad. Och det gjorde Siiri med, säger Anne.
På hundens villkor
Hunddans är en av de många lydnadsaktiviteter som kan tränas tillsammans med en hund. Till skillnad från andra sportarter är hunddans mer varierad och friare, tycker Anne.
– Det viktigaste i hunddans är att hund och människa samarbetar nära. Hundföraren förbereder själv koreografin, och koreografin anpassas till musiken. Rörelserna måste planeras med hänsyn till att den ena parten dansar på två ben och den andra på fyra.
Det Anne tycker bäst om med hunddans är att hon får vara kreativ tillsammans med hunden. Det finns inga förutbestämda krav på steg eller rörelser.
– Jag planerade rörelsemönstren med hundens glädje i åtanke. När hunden njuter, njuter jag också. För mig har hunddans varit en meningsfull aktivitet tillsammans med en kär vän.
Diabetes mår bra av motion
Anne har haft diabetes sedan hon var 11 år gammal. Hennes typ 1-diabetes håller sig i schack med medicinering, men också tack vare goda levnadsvanor.
– Jag har sett att ju aktivare jag är fysiskt, desto bättre reagerar kroppen på insulin. Stressen minskar när jag motionerar med hunden. Det får mig att må bra och känna mig avspänd, säger hon.
För Anne är de kära hobbyerna en viktig del i att koppla av och varva ner. Det är bra att då och då komma bort från alla distraherande tankar.