Leva livet som pensionär
Virve Järvinen
Shutterstock
Aktivitet och företagsamhet gör att äldre har bättre grepp om livet, men det missuppfattas ofta som att flänga omkring från det ena stället till det andra. Det går också att vara aktiv därhemma.
Underbart att vara pensionerad! Nu hinner man ägna sig åt en massa hobbyer, sitta på kaféer, träffa vänner på kulturevenemang och åka på en längre resa. Soffan därhemma försvinner ingenstans. Där kan man sitta senare, säger den nyblivna pensionären.
En del stannar däremot hemma direkt från början av den nya fasen i livet. De är trötta och känner inte för att gå någonstans. Men någonstans inombords tränger sig tanken på. Är det hemskt att jag vill stanna hemma?
– Om det känns nödvändigt att stanna hemma kan det vara bra, säger Anu Määttä, psykolog och traumapsykoterapeut.
Arbetslivet kan ha varit mycket hektiskt och stressigt och nu är det dags att andas ut. En lugnare fas i början av pensioneringen ger möjlighet att stanna upp för att reflektera och planera för det som är viktigt.
– Pensioneringen är en stor omställning och vi har varierande förmåga att anpassa oss till förändringar. Vissa behöver mer tid på sig.
Med åldern går saker och ting långsammare och tiden är begränsad. Det är alltså klokt att fundera lite över vad man ska lägga sin tid och sina resurser på.
Människor är olika, och de individuella skillnaderna blir tydligare ju äldre vi blir. Om du inte ständigt har varit på språng tidigare, är det inte troligt att du kommer att vara det när du går i pension.
– Personligheten förändras inte när vi blir äldre, förutsatt att det inte inträffar en större kris i livet. En allvarlig sjukdom exempelvis kan förändra ens värderingar.
Aktivitet är inte alltid möjlig
Det är inte så bra om en nybliven pensionär får dåligt samvete av att stanna hemma.
– Då kan det i tankarna bli viktigare att vara aktiv och få saker gjorda, säger Anu Määttä.
Det kan vara lätt att falla i prestationsfällan i en tid då tonvikten ligger på aktivt åldrande som ett sätt att bevara funktionsförmåga och hälsa. Det ligger något i detta, eftersom äldre snabbt förlorar kondition och muskelstyrka om de inte stiger upp från soffan. Isolering kan öka risken för psykisk ohälsa och minnesproblem. Att vara aktiv är det som förankrar äldre människor i livet, men det är en devis som lätt missförstås.
– Aktivt åldrande uppfattas ofta uteslutande som synliga aktiviteter och deltagande i hobbyverksamhet. I verkligheten kan människor vara aktiva på många andra sätt, till exempel genom att reflektera över saker och ting i tankarna, understryker Anu Määttä.
Betoningen på aktivt åldrande kan leda till en uppfattning om att åldrande handlar om oberoende och funktionsförmåga. Då är det lätt hänt att man glömmer att det inte alltid är ett val att vara aktiv. Sjukdom och avsaknad av stödnätverk kan begränsa rörligheten, och en del människor stannar hemma mot sin vilja.
– Man kan också vara aktiv i hemmet. Exempelvis ta hand om växter, handarbeta, titta på häckande fåglar genom fönstret eller studera något lands historia eller kultur.
En nyfiken attityd och en vilja att ta reda på vad som händer i omgivningen håller dig aktiv i alla lägen.
Egna önskemål i första rummet
Vi är olika när det gäller i vilken utsträckning antaganden av olika slag styr våra handlingar. Vissa av oss låter dem styra vårt handlande mer än andra. I sådana fall kan en nybliven pensionär känna att det är hens plikt som äldre att flänga runt.
Anu Määttä vill uppmuntra pensionärer att fundera över vems förväntningar de uppfyller med sina pensionsplaner.
– Måendet kan bli lidande om man försöker leva upp till någon förmodad norm och försummar sina egna behov och önskemål.
Det psykiska måendet är mer stabilt när vardagen består av meningsfulla sysslor och upplevelser. Givande aktiviteter är mer benägna att generera upplevelser av att lyckas och det backar upp en positiv självbild. Lyckade stunder frisätter måbrahormoner i kroppen och ökar välbefinnandet.
– Pensioneringen är en chans att leva efter sina värderingar. Många bestämmer sig till exempel för att satsa mer på att ta hand om barnbarnen eller på hobbyer, säger Määttä.
Trots minutiösa förberedelser vet man aldrig vad framtiden för med sig, och planerna kan ändras. Därför är det bra att lämna lite utrymme för översyn av pensionsplanerna.
Tom kalender – en fasa
För vissa människor betyder en tom kalender att de över huvud taget inte lever. För att livsomställningen ska vara mindre dramatisk skapar de ett dagligt schema för sig som liknar det de hade under sina aktiva år i arbetslivet. Schemalagda aktiviteter får oss att känna oss viktiga.
– Om kalendern är fullbokad hela tiden kanske man inte har utrymme och tid för att tänka, reflektera och lyssna på sig själv, påpekar Anu Määttä.
Psykologen Erik H. Erikson har skapat en psykosocial utvecklingsteori om människans livscykel. Enligt hans teori är människans uppgift i ålderdomen att komma till rätta med det liv man har levt och det förestående slutet på livet.
– Genom att vara aktiv kan man avsiktligt fylla sinnet med annat och på så sätt utesluta dessa teman från sin tankevärld. Men obearbetade frågor kan bubbla upp till ytan i form av fysiska besvär.
För att det ska finnas någon mening i tillvaron behöver människor i alla åldrar någon form av rytm i sina dagar. I alla åldrar kan man dessutom känna sig utmattad. Uppe i åren behöver man mer tid att förbereda sig för vardagssysslor och aktiviteter, så även om man bara har ett enda engagemang om dagen kan man känna sig stressad.
– Det råder lagom balans mellan arbete och vila när sömn och mat känns lika lockande och man orkar hålla uppe intresset för livet och världens gång, konstaterar Anu Määttä.
Då är det värt att fortsätta på den inslagna vägen och påminna sig om vad Tove Jansson skriver i sin bok Det osynliga barnet: ”Ifall det är någon som inte vet vad pensionerad betyder så är det att man får göra precis vad man har lust till i frid och ro när man har blivit tillräckligt gammal.” (Citatet är saxat på nätet.)
När man känner sig nere
Äldre människor har hunnit uppleva ett och annat under sitt liv. Med förluster och sjukdomar i livsbagaget är det helt naturligt att känna sig nedstämd då och då. Däremot hör inte ständig melankoli och nedstämdhet till ålderdomen.
– Om dagarna bara går åt till att ligga i sängen eller på soffan, är det bäst att söka hjälp på vårdcentralen eller hos organisationer som Äldreinstitutet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, säger psykologen Anu Määttä.
Tillfällig nedstämdhet kan lindras med glädjeämnen, goda relationer och kamratstöd. Det kan hjälpa mitt i alla svårigheter att prata med någon. Då blir det lättare att se ljusare på tillvaron.
– Ensamhet kan bidra till psykisk ohälsa. Vid ensamhet kan uppmärksamheten riktas mot negativa upplevelser och minnen och stämningsläget sjunka.
Det är värt att notera att ensamhet inte är detsamma som att vara för sig själv. Man är ensam när man känner att man inte får men vill ha kontakt med människor som är viktiga för en.
– Vi är olika i socialt hänseende. Någon behöver vara omgiven av mycket folk. För andra räcker det med att ha någon att luta sig mot när det känns så.
Du behöver inte lämna hemmet för att få sällskap. Du kan ringa någon eller hålla kontakten online. Sociala medier kan vara en bra kanal för att hålla kontakten, särskilt med dem som kontakten har brutits med någon gång.
– Du kan hitta nya vänner på sociala medier, men se upp med riskerna. Det är extra farligt om du letar efter kärlek eller en ny partner. Romansbedragare utnyttjar människors naturliga behov av kärlek och uppmärksamhet.