Siirry sisältöön

Diabetes kräver påpasslighet – tidig behandling ger fler år i livet

Riikka Nurmi

Diabetes – kunskap, behandling och prevention var temat för publikevenemanget Diabetes tänään (Diabetes idag) den 25 april. Den öppna föreläsningen lockade nästan 200 deltagare och gick av stapeln i en av föreläsningssalarna på Tammerfors universitet.

Sociala medier svämmar över av löften om snabba lösningar, också vid behandling av diabetes. Därför är tillförlitlig information viktigare nu än någonsin. Tapani Kiminkinen, känd som landsbygdsläkaren, uppmanade till kritiskt tänkande i sin föreläsning.

– Tro inte på bluffinformation på nätet. Var extra uppmärksamma om ni stöter på mirakelkurer eller behandlingar som verkar för bra för att vara sanna. Då ska ni stanna upp och tänka efter, påminde han.

Landsbygdsläkaren redogjorde för medicinens utveckling med glimten i ögat. På 1970-talet hände det i Saarijärvi att typ 1-diabetes ibland diagnostiserades av veterinären. Anekdoten roade publiken, men öppnade också för ett allvarligare perspektiv, nämligen att det är avgörande för varje patient att sjukdomen upptäcks i tid. Därmed kan livshotande konsekvenser förhindras.

Kiminkinen tog upp frågan om typ 1-diabetes hos mindre barn och spädbarn.

– För ett spädbarn eller ett litet barn är diabetes extremt farlig om sjukdomen inte upptäcks i tid. Problemet är att symtomen kan misstolkas. Alltför ofta händer det att ett litet barn förs till sjukhus med pipande andning och man till exempel tror att det är lunginflammation. I själva verket kan det röra sig om ketoacidos.

Om rätt diagnos inte ställs i tid och livräddande insulinbehandling inte sätts in kan följderna bli ödesdigra. Kiminkinen betonade vikten av att vården är lyhörd för varningssignalerna vid diabetes.

Också synen på typ 2-diabetes var en helt annan på 1970-talet.

– Då var det en sjukdom som sköttes lite med vänster hand. Det fanns ingen kunskap om hur sjukdomen skulle behandlas, och ingen förstod riktigt hur allvarlig den var.

Framstegen inom vetenskap och forskning har i grunden förändrat vårt sätt att tänka. Vi vet numera att typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som påverkar hela kroppen och att vi har mycket att vinna på att förebygga och behandla sjukdomen i ett tidigt stadium.

Kiminkinen kom med ett starkt uttalande:

– Vi behöver ett nytt Norra Karelen-projekt i Finland – för typ 2-diabetes.

Mikko Alatalo: ”Mitt under arbetsdagen vilade jag nedkrupen under pläden”

Mikko Alatalo, musiker och tidigare riksdagsledamot, uppträdde under evenemanget. Han beskrev på ett personligt sätt hur typ 2-diabetes smög sig på under åren i arbetslivet. De oregelbundna vanorna i riksdagsarbetet – bulle till kaffe på möten, alkohol och obefintlig återhämtning – tog så småningom ut sin rätt i form av intensiv trötthet.

– Mitt under arbetsdagen var jag tvungen att krypa ner under en pläd. Det var då jag förstod att allt inte stod rätt till.

När han kontaktade företagshälsan sa läkaren att det är bäst att Alatalo åker raka vägen till sjukhuset. På universitetssjukhuset i Tammerfors fick han diagnosen typ 2-diabetes, och behandlingen har pågått redan i flera år nu.

Mikko Alatalo berättade om konkreta konsekvenser som han sett i musikbranschen.

– Jag känner många som har fått tår eller ben amputerade. En del av dem är redan döda, ofta till följd av diabetes.

”Att investera i vården av barn och unga ger fler levnadsår och mindre kostnader”

Saara Metso, överläkare i endokrinologi på Tammerfors universitetssjukhus och ansvarig för kvalitetsregistret för diabetes, inledde evenemanget med en översikt över diabetessituationen mot bakgrund av registeruppgifter.

Det är extra oroande att typ 2-diabetes debuterar i ung ålder, enligt henne. Om sjukdomen diagnostiseras före 40 års ålder, är den förknippad med upp till tre gånger så hög dödlighet som hos befolkningen i övrigt.

– Att investera i barn och unga är förmodligen det mest kostnadseffektiva sättet att förbättra resultaten på sikt. När det gäller typ 2-diabetes bör fokus ligga på dem som insjuknar i ung ålder, under 40 år, och de som behöver insulinbehandling, säger Metso.

Hon framhöll att personer med typ 1-diabetes i snitt förlorar fjorton år av sitt liv, främst av diabetesrelaterade orsaker. Trots lovande framsteg finns det fortfarande ett betydande behandlingsgap när det gäller glukoskontrollen. Automatiserade system för insulintillförsel har förbättrat behandlingsresultaten, med början hos barn.

Utvecklingsbaserat samarbete och kollegialt lärande mellan välfärdsområdena ger redan nu resultat, med betydande förbättringar i LDL-kolesterol och HbA1c-nivåer.

Det gemensamma budskapet från evenemanget var tydligt: diabetes är inget lindrigt folkhälsoproblem. Behandling i rätt tid, förebyggande insatser, tillförlitlig information och tillräckligt stöd kan ge större livskvalitet och fler år i livet.

Diabetesförbundet i Finland arrangerar årligen organisationsdagar och förbundsmöte. I år samlades representanter för diabetesföreningar från hela landet i Tammerfors den 25–26 april.

Veckoslutet inleddes med en öppen föreläsning under temat ”Diabetes tänään” (Diabetes idag). Evenemanget lockade nästan 200 deltagare till en av föreläsningssalarna vid Tammerfors universitet lördagen den 25 april.

Förbundsmötet antog en ny strategi för 2026–2028 och belönade framstående organisationsaktiva.

I ett ställningstagande efterlyser förbundsmötet ett erkännande av allvaret i diabetessituationen och en nationell kursändring.

 Framstående organisationsaktiva prisades

Aino Koivisto utsågs till ”Årets volontär” på organisationsdagarna i Tammerfors den 25 april. Hon är kamratstödjare och D-ambassadör på Diabetesförbundets Instagramkonto. Trots sin unga ålder är hon en erfaren volontär och har varit engagerad i förbundet i mer än tio år. Aino Koivisto är alltid öppen för att testa och komma med nya idéer. Men samtidigt arbetar hon långsiktigt för att främja och lyfta viktiga frågor.

Raili Lakkavaara fick motta priset ”Årets föreningsfunktionär”. Hon har varit ordförande för diabetesföreningen i Riihimäkiområdet, Riihimäen Seudun Diabeetikot ry, och är för närvarande vice ordförande och sekreterare. Raili Lakkavaara har framgångsrikt arbetat för att stärka samarbetet mellan föreningarna i Riihimäkiområdet och inom diabetesverksamheten i hela i Egentliga Tavastland. Hennes särskilda styrkor är kommunikation och omfattande samarbetsnätverk med andra aktörer.

Pohjois-Savon Diabetes ry, diabetesföreningen i Norra Savolax, blev ”Årets diabetesförening”. Föreningen hade sitt första verksamhetsår 2025 och täckte då in nästan hela Norra Savolax välfärdsområde. Den bedriver verksamhet för olika målgrupper och är aktiv inom hela sitt geografiska verksamhetsområde. Verksamheten för medlemmarna har framgångsrikt utvidgats till orter, där aktiviteterna nästan hade försvunnit de senaste åren.

Leena Rosenberg och Terttu Väänänen från Pohjois-Savon Diabetes, Diabetesförbundets organisationsdirektör Janne Mikkonen, Raili Lakkavaara från Riihimäen Seudun Diabeetikot, Aino Koivisto och Diabetesförbundets ordförande Juha Tall. Foto: Riikka Nurmi