Bredspektrumvaccin mot enterovirus kan bita på typ 1-diabetes
Pirita Salomaa
Janne Viinanen
Typ 1-diabetes tros ha orsakats av en enterovirusinfektion, åtminstone hos en del av de drabbade. Ett finskt diabetesvaccin baserat på det antagandet har kommit så långt att det har passerat den första fasen av prövningar på människor. Vaccinstudien för att förebygga typ 1-diabetes fortskrider även på en annan front i Finland. I Tammerfors pågår nämligen för närvarande en studie där ett av syftena är att hitta ett bredspektrumvaccin mot enterovirus för att förebygga typ 1-diabetes.
Enterovirus orsakar ett stort antal sjukdomar: allt från lindriga fall av förkylning till livshotande sjukdomar som hjärtmuskelinflammation, bukspottkörtelinflammation och hjärnhinneinflammation.
Än så länge har forskarna inte lyckats ta fram ett enterovirusvaccin mot ett brett sjukdomsspektrum, men redan i dag finns det ett vaccin mot exempelvis poliovirus som är ett enterovirus.
Minna Hankaniemi, akademiforskare och filosofie doktor, leder en forskningsgrupp vid Tammerfors universitet som arbetar på att ta fram effektiva och säkra vaccinkandidater för att förebygga infektioner orsakade av enterovirus.
Resultaten förväntas ge verktyg för att förbättra diagnostiken av enterovirusinfektioner och utforska antivirala läkemedel.
– Vår forskning är relaterad till typ 1-diabetes genom att vi utvecklar en ny typ av vaccin och söker metoder för att förhindra att enterovirusinfektioner blir kroniska.
– Åtminstone i vissa fall har tecken på infektion med coxsackie B-enterovirus påträffats i bukspottkörteln hos personer med typ 1-diabetes, och enterovirusen är starkt förknippade med bukspottkörtelinflammation. Vi behöver en fungerande vaccinationsstrategi innan vi har definitiv visshet om coxsackie B-enterovirusets roll som potentiell orsak till typ 1-diabetes, förklarar Minna Hankaniemi.
En helt ny typ av proteinvaccin
De vacciner som tas fram i Minna Hankaniemis laboratorium är en ny typ av proteinvaccin som är baserade på virusliknande partiklar (VLP) och producerar neutraliserande antikroppar. Neutraliserande antikroppar har förmågan att blockera virus så att de inte fäster på nya celler.
VLP-vacciner innehåller endast virusets proteinskal och saknar det genetiska material som orsakar infektion. Den typen av vacciner blockerar redan nu till exempel papillomviruset som orsakar livmoderhalscancer.
Minna Hankaniemis forskningsgrupp avancerar ett steg i taget.
– Målet är att vårt vaccin ska ge skydd mot alla sex typer av coxsackie B-enterovirus i en första fas, och så småningom mot en rad allvarliga enterovirusorsakade sjukdomar. Det är ett ambitiöst mål, eftersom nästan trehundra enterovirus i dagsläget har identifierats hos människan.
Lösningar för bättre vaccintäckning
Traditionella virusvacciner, exempelvis poliovaccin, tillverkas genom att virusstammarna försvagas eller inaktiveras. De har svagheter som inte förväntas finnas i den kommande typen av proteinvaccin.
Traditionella virusvacciner skyddar bara mot vissa typer av virus. Det går inte att tillverka dem så att de fungerar mot enterovirus som orsakar flera allvarliga sjukdomar.
– I sällsynta fall kan vaccinviruset i ett försvagat virusvaccin bli aktivt och smittsamt och spridas till exempel via avloppsvatten, säger Saana Soppela, doktorand i Hankaniemigruppen.
Det behövs nya typer av vacciner också av den anledningen att traditionella vacciner är dyra att producera, transportera och förvara.
– Både utvecklingen och produktionen av vacciner är koncentrerad till rika länder, och vaccintäckningen är otillräcklig, särskilt i utvecklingsländerna. Kostnaden för vacciner, men också hållbarheten under förhållanden med avbruten kylkedja, gör det svårt att genomföra vaccinationsprogram, säger Minna Hankaniemi om de problem som VLP-vacciner kan bidra till att lösa.
Djurmodeller hjälper oss att finna svar på hur enterovirus är kopplade till typ 1-diabetes och hamnar i bukspottkörteln, säger Saana Soppela.
DIPP-studien ger vaccinutvecklingen ett lyft
Hankaniemigruppen har som mål att utreda sambandet mellan enterovirus och sjukdomsmekanismen bakom typ 1-diabetes. Forskarna analyserar blodprover från barn som deltar i DIPP-studien. Den följer barn i åldern 0–15 år som har ärftlig risk att insjukna i typ 1-diabetes.
– Djurmodeller hjälper oss också att finna svar på hur enterovirus är kopplade till typ 1-diabetes och hamnar i bukspottkörteln. Möss behövs för att bedöma effekten och säkerheten hos våra vaccinalternativ, säger Saana Soppela.
Gruppen har kommit långt i sitt arbete och har redan identifierat flera kandidater för en ny typ av vaccin.
Till skillnad från traditionella vacciner kommer de nya vaccinerna att hindra att infektion överförs och virus smittar mellan människor. De motverkar alltså inte bara sjukdomsutbrott. Vaccinerna kommer att ge långvarigt skydd mot de flesta enterovirus och tåla höga temperaturer.
– Dessa egenskaper bidrar till att skapa flockimmunitet mot allvarliga sjukdomar, vilket också ger ovaccinerade personer bättre skydd mot viruset, förklarar Minna Hankaniemi. Hon utgår från att det nya vaccinet ska kunna administreras i nässlemhinnan.
Forskare förespråkar vaccination
Minna Hankaniemi och Saana Soppela räknar med att den pågående studien ska nå sitt mål senast 2026. Samtidigt kommer Saana Soppela att vara klar med sin avhandling och disputera för filosofie doktorsexamen.
Flera års grundforskning vid Tammerfors universitet kommer att utgöra startpunkten för vidareutveckling av ett potentiellt vaccin till ett färdigt vaccin för klinisk användning. Arbetet kommer att kräva stora resurser från läkemedelstillverkarna.
– Rättighetsskydd för vaccinuppfinningar skulle göra det lättare att integrera ett nytt vaccin i kliniska prövningar. Ofta har ett universitet inte resurser att genomföra en så stor och dyr forskningsprocess ända fram till försäljningstillstånd, säger Minna Hankaniemi och beklagar att Finland inte längre har någon egen vaccinproduktion.
För att uppnå effektivt vaccinskydd krävs tålamod och en gemensam insats av oss alla. Det kommer alltså att gå flera år innan vi får veta om typ 1-diabetes kan förebyggas av ett enterovirusvaccin som redan har testats på människor eller av den nya typ av vaccin som utvecklas i Hankaniemis laboratorium.
Hankaniemi och Soppela betonar vikten av att vaccinera sig och av satsningar på innovativ vaccinutveckling.
– Det är oroande att vissa människor har en negativ inställning till vaccination mot bland annat mässling. Å andra sidan skulle människor ha större tillit till vacciner om de var färdigt utvecklade och kliniskt testade i det ögonblick de behövs, till exempel när en ny pandemi bryter ut.