Komplikationer

Diabetesretinopati betyder att det har uppstått skador på blodkärlen i ögats näthinna och att skadorna beror på diabetes. Långvarigt höga blodsockernivåer och svängningar i nivåerna ökar risken för retinopati. Dessutom ökar risken av bland annat rökning, hypertoni (högt blodtryck) och störningar i fettomsättningen. Skadorna utvecklas långsamt och i tidiga stadier ger förändringar i näthinnans blodkärl inga symtom. I och med att förändringarna inte ger några symtom men kräver kontroll och behandling, bör alla med diabetes regelbundet få sina ögonbottnar fotograferade. Om sjukdomen fortskrider, kan den orsaka en rad synsymtom eller leda till nedsatt syn.

Retinopati delas in i bakgrundsretinopati, makulopati och proliferativ retinopati. Metoder för att motverka att diabetesretinopati uppstår och förhindra att sjukdomen fortskrider:

• ha bästa möjliga blodsockerbalans
• sänka förhöjt blodtryck till målnivån
• hålla blodfetterna på målnivån
• vara rökfri eller sluta röka
• minska övervikt.

Nervskador som beror på diabetes kan uppstå i flera av kroppens nerver. Vanligast är en dubbelsidig skada i de perifera nerverna, oftast i fötterna. Då drabbas båda fötterna och det kallas polyneuropati.  Nervskador kan också uppstå i en enda nerv eller i det autonoma nervsystemet, som inte styrs av viljan. Symtomen beror på var i kroppen nervskadan finns.

Högt blodsocker är den främsta riskfaktorn för neuropati. Följaktligen är det viktigt att behålla god blodsockerbalans, sluta röka och undvika alkohol.

Diabetesrelaterade fotproblem beror till stor del på nervskador (neuropati) och ateroskleros (åderförfettning, åderförkalkning). Nervskador försämrar känseln i fötterna. Det i sin tur gör att hudförändringar inte alltid upptäcks i tid.

Diabetes är dessutom ofta förknippad med perifer artärsjukdom och då är blodkärlen i fötterna förträngda. Dålig cirkulation orsakar smärta och sår och gör att sår läker långsammare.

Så här kan fotproblem förebyggas

• Ta väl hand om din diabetes. God kontroll över blodsockret minskar risken för fotproblem.
• Egenvård av fötterna: inspektion av fötterna varje dag, god hygien och lämpliga skor spelar en viktig roll.
• Var fysiskt aktiv för att förbättra muskelstyrkan och rörligheten i lederna.
• Välj rätt skor och korrigera felställningar.

Hudskador och sår på fötterna måste behandlas med en gång. Avlastning är ett bra sätt att minska trycket mot sårområdet. I vissa fall kan infektioner kräva antibiotikabehandling, och i värsta fall kan inflammerade sår leda till amputation.

Vid diabetisk njursjukdom uppstår det skador på kärlnystanen i njurarna, de så kallade glomeruli. Långvarigt förhöjt blodsocker är den främsta orsaken till skadorna, men också förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar, rökning och stort proteinintag ökar risken för skador. 

Ett tecken på begynnande skada på kärlnystanen är ökad utsöndring av proteinet albumin i urinen. Följden blir njursvikt, om skadan fortskrider.

Njurfunktionen måste kontrolleras regelbundet med laboratorieprover. Ett urinprov mäter den relativa mängden albumin i förhållande till kreatinin. Ett blodprov mäter kreatinin (P-Krea), och den beräknade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR) mäts automatiskt utifrån blodprovet.

Det är viktigt att sätta in behandling på ett tidigt stadium. Om albuminhalten i urinen är förhöjd trots kontroller, måste diabetesbehandlingen intensifieras, inte bara med avseende på blodsockret utan också med avseende på blodtryckssänkande behandling. Utvecklingen av diabetesnefropati kan effektivt motverkas med medicinering och livsstilsförändringar. Då spelar kärlvänlig kost en framträdande roll.

Högt blodtryck är ett vanligt problem vid diabetes och det höjer ytterligare risken för hjärt–kärlsjukdom. Högt blodtryck ökar belastningen på hjärta och kärl, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, cirkulationsstörningar i hjärnan och njursvikt.

För att få kontroll över diabetes är det viktigt att noga följa upp och reglera blodtrycket. Hälsosam kost, fysisk aktivitet och, vid behov, medicinering hjälper till att hålla blodtrycket på en acceptabel nivå. Blodtrycksmålet är som regel under 130/80 mmHg, men målet kan variera individuellt.

Regelbunden kontroll av blodtrycket och välinställt blodtryck spelar en framträdande roll i behandlingen av både diabetes och högt blodtryck.

Dyslipidemi betyder störningar i fettomsättningen, med andra ord blodfettsrubbningar. Tillståndet innebär att blodfettsvärdena är i obalans. Normalt visar det sig i förhöjda nivåer av det så kallade dåliga LDL-kolesterolet, totalkolesterolet och triglyceriderna samt i låga nivåer av det så kallade goda HDL-kolesterolet. Dyslipidemi är ett orosmoment eftersom tillståndet ökar risken för hjärt–kärlsjukdomar, som är vanliga hos personer med diabetes.

Diabetesbehandlingen syftar inte bara till att få kontroll över blodsockret utan också till kontroll över blodfetterna. Kost, fysisk aktivitet och vid behov medicinering spelar en nyckelroll i behandlingen av dyslipidemi. Målet är att sänka LDL-kolesterolet och triglyceriderna och att förbättra nivåerna av HDL-kolesterol. Regelbundna hälsokontroller hjälper till att följa upp blodfetterna och säkerställa att behandlingen är effektiv.

Fettlever är en vanlig åkomma hos personer med diabetes. Riskfaktorer är bland annat bukfetma, förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker och förhöjda blodfetter. Risken för fettlever ökar också av prediabetes, diabetes, hög ålder, manligt kön och ärftliga anlag.

Fett ansamlas i levern som en följd av fetma och fysisk inaktivitet. Extra skadligt är högt intag av mättat fett, socker och fiberfattiga kolhydrater. Viktnedgång är ett effektivt sätt att förebygga och behandla fettlever.

Vid autoimmuna sjukdomar angriper kroppens immunsystem felaktigt sina egna vävnader och misstar dem för främmande eller farliga vävnader. I synnerhet typ 1-diabetes är i egenskap av autoimmun sjukdom förknippad med ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar. Vanliga autoimmuna sjukdomar är celiaki, sköldkörtelsjukdomar, binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom), perniciös anemi och vitiligo.

Vid celiaki tål kroppen inte gluten från spannmål. Om man äter gluten, irriterar det tarmarna och kan orsaka magbesvär och problem med att ta upp näringsämnen. Sjukdomen behandlas med glutenfri kost.

Vid underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos)  producerar sköldkörteln inte tillräckligt med hormoner. Det kan orsaka trötthet och viktuppgång. Tillståndet behandlas med daglig medicinering.

Vid binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom) producerar binjurarna inte tillräckligt med hormoner för att hjälpa kroppen att fungera normalt. Det kan orsaka matthet och trötthet. Tillståndet behandlas med läkemedel.

Vid perniciös anemi tas inte vitamin B12 upp normalt av kroppen. Det beror på att så kallade parietalceller i magsäcksväggen är skadade. Vitamin B12-brist kompenseras med vitamin B12-tillskott, vanligen som injektion i en muskel.

Vid vitiligo är de pigmentbildande cellerna i huden skadade och det bildas vita hudfläckar. Fläckarna behöver inte nödvändigtvis behandlas så länge hudpartierna skyddas mot solstrålning.

Det finns ett nära samband mellan diabetes och psykisk ohälsa som depression och ångest. Högt blodsocker och problem med egenvården kan nämligen öka risken för depression och ångest. Samtidigt kan psykiska problem förvärra diabetessjukdomen genom att det är svårare att hålla sig till en hälsosam livsstil och hantera medicineringen.

Regelbunden motion, hälsosam kost och tillräckligt sömn kan vara till hjälp i behandlingen av både diabetes och psykiska ohälsa. Ibland kan det behövas professionell hjälp av en läkare, sjukskötare och psykolog.

Dålig blodsockerbalans ökar risken för att utveckla munsjukdomar och förlora tänder. Framför allt ökar diabetes risken för tandköttsinflammation, för parodontit som är en inflammation i tandfästet och för karies. Svampinfektioner i munnen är också vanliga.

Inflammationer i munnen kan få blodsockret att stiga. Det är alltså viktigt med god munvård. Du som har diabetes ska alltså vara noga med tandborstningen, hålla ett öga på matvanorna och kosten och gå regelbundet till tandläkaren.

Två av tre personer med sömnapné är överviktiga. Eftersom fetma ofta förekommer vid typ 2-diabetes, är sömnapné en vanlig följdsjukdom vid diabetes. Det vanligaste symtomet på sömnapné är dagtrötthet.  Dessutom

• kan sömnapné yttra sig i en tendens att slumra till under dagen och i minnesproblem.
• är kraftiga snarkningar ett vanligt symtom, men inte alla med sömnapné snarkar.
• uppträder andra symtom som andningsuppehåll, kvävningskänsla, rastlös nattsömn, muntorrhet, nattliga svettningar, urineringsbehov på natten, huvudvärk på morgonen och sömnlöshet.

Behandlingen omfattar viktnedgång, regelbunden motion, rökfrihet och undvikande av alkohol före sänggående. Det kan vara till hjälp att använda stödstrumpor på dagen.

CPAP-apparat är förstahandsbehandling vid medelsvår eller svår sömnapné. 

Hormonella sjukdomar är relativt vanliga komplikationer vid diabetes. Det kan röra sig om hormonella störningar eller faktiska autoimmuna sjukdomar.

Av sköldkörtelsjukdomarna är underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) vanligare vid typ 1-diabetes och kan orsaka symtom som trötthet, viktuppgång och frusenhet. Överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos) är inte lika vanlig och kan förekomma vid både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tillståndet kännetecknas av viktnedgång, hjärtklappning och svettningar. Omkring 20–30 procent av personer med typ 1-diabetes utvecklar autoimmun tyreoidit, som är en sköldkörtelinflammation och tillika en autoimmun sköldkörtelsjukdom.

Bland binjuresjukdomarna kan binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom) förekomma i kombination med typ 1-diabetes. Sjukdomen orsakar brist på hormonet kortisol med trötthet, viktminskning och lågt blodtryck som följd.

Vid Cushings syndrom överproducerar kroppen kortisol med en rad ämnesomsättningsstörningar som följd. Cushings syndrom är en sällsynt sjukdom.

Vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är riskfaktorer bland annat fetma och ärftliga anlag. Tillståndet kan orsaka insulinresistens, oregelbunden menstruation och infertilitet.

Personer med diabetes kan ha olika typer av obalanser i könshormonerna, exempelvis låga testosteronnivåer hos män eller obalans i östrogennivåerna hos kvinnor. Tillstånden kan påverka sexualiteten och den allmänna hälsan.

Det kan finnas ett samband mellan diabetes och cancer. Studier visar att personer med typ 2-diabetes har en något förhöjd risk att utveckla vissa cancerformer, exempelvis levercancer, bukspottkörtelcancer och bröstcancer. Det beror bland annat på att höga blodsocker- och insulinnivåer kan bidra till att cancer utvecklas.

I kombination med diabetesbehandling kan livsstilsbehandling, exempelvis hälsosam kost och fysisk aktivitet, medverka till att minska risken för att utveckla cancer.

Diabetes kan öka risken för att utveckla demens eller Alzheimers sjukdom som en följd av långvarigt höga blodsockernivåer, insulinresistens, kärlskador och inflammationer. 

Långvarigt höga blodsockervärden kan skada blodkärl och nervceller i hjärnan. (KAISA: käänsin niin, että sekä verisuonet että hermosolut ovat aivoissa.) Dessutom kan hjärnans hälsa påverkas av låggradiga inflammationer som beror på diabetes.

God kontroll över blodsockret och en hälsosam livsstil hjälper till att minska risken för att insjukna i demens.

Diabetes kan försämra hörseln genom att skada blodkärl och nerver i örat och öka risken för öroninflammationer. Personer med diabetes löper 30–50 procent högre risk att drabbas av hörselnedsättning än personer utan diabetes.

God kontroll över blodsockret och skydd mot buller hjälper till att skydda mot hörselnedsättning. Inflammationer kan undvikas genom att man håller öronen rena.

Vanliga hudproblem vid diabetes är inflammationer, sår som läker långsamt och sprickor i huden på fingertoppar och fotsulor. Huden kan också lätt bli torr och få mörka fläckar eller hudflikar (kallas också skintag). Svampinfektioner, exempelvis fotsvamp, förekommer ofta.

Förhöjt blodsocker minskar kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Följaktligen kan huden drabbas av en rad infektioner; bakterieinfektioner, svampinfektioner och virusinfektioner. Dessutom försämras hudens förmåga att läka efter en infektion, när blodsockret är högt.

Behandling och förebyggande åtgärder omfattar dessutom välinställt blodsocker, användning av hudkrämer och god hygien. Behandla alltid sår omedelbart och kontakta vid behov läkare om de inte läker.

Vid diabetes förekommer ofta besvär från rörelseapparaten, eftersom högt blodsocker kan skada bindväv, leder och nerver. Vanligt förekommande problem:

• Den diabetiska handen. Symtom är bland annat stelhet i fingrar och händer och inskränkt rörlighet.
• Frusen skuldra (adhesiv kapsulit, frozen shoulder). Symtom är bland annat stelhet och smärta i axeln.
• Ledsjukdom kopplad till diabetesneuropati (Charcotfot). Tillståndet är en nervskada som orsakar förändringar och deformiteter i ben och leder i fötterna.
• Seninflammation och artros. Högt blodsocker kan öka risken för skador på senor och leder.

I prevention och behandling av sjukdomar i rörelseorganen ingår bland annat kontroll över blodsockret och regelbunden motion.