Nytt nummer ute nu: Diabetes 5/2022 – Digert höstnummer ger nya perspektiv på många diabetesfrågor
När höstmörkret faller på dimper årets näst sista nummer av Diabetes ner i postlådan. Denna gång kan du läsa om bland annat tillgången till vård, moderna insulinpumpar, hetsätning och gikt vid typ 2-diabetes. I ledaren behandlas Världsdiabetesdagen som snart är aktuell. Plock bland artiklarna i svenska bilagan:
Vem får vård i Finland?
Får du exakt den vård du behöver – vid rätt tidpunkt och oavsett var du bor eller hur förmögen du är? Coronapandemin lämnade efter sig en vårdskuld som också har lett till en vårdskuld som beror på att det inte finns tillräckligt med vårdpersonal. De som har diabetes vet inte alltid om de har fått en vårdplan eller inte och när de får besöka mottagningen nästa gång.
Bättre blodsockerbalans med moderna pumpar
Många barn och unga använder redan nu moderna självstyrande insulinpumpar, men också vuxna kunde av nytta av pumpbehandling. Pumpar lämpar sig nämligen bättre för varierande livssituationer än injektioner. Moderna pumpar ger bättre behandlingsresultat och minskar samtidigt stressen bland föräldrarna, visar en ny studie.
– Vi behöver bra hjälpmedel för att undvika kostsamma följdsjukdomar som dessutom är besvärliga för patienterna, betonar barnendokrinologen Anna-Kaisa Tuomaala.
Regelbundna måltider motverkar hetsätning
Ju mer du begränsar vad du äter, desto större är sannolikheten att du börjar hetsäta. Dieter hjälper inte vid hetsätning. I stället är tillräckligt stora och regelbundna måltider till fördel. En bra princip är att äta med 3–4 timmars mellanrum. Hetsätning är ofta tvångsmässigt och förknippat med en känsla av att inte kunna sluta äta. Ofta äter hetsätare i hemlighet eftersom de skäms.
Rör dig för bättre hälsa
Övervikt kan ibland göra det svårt att motionera. Därför är det viktigt att hitta ett sätt att röra sig som känns bekvämt. Varje steg du tar – även om det är i lite långsammare tempo – är bra för din hälsa, också om du till en början inte går ner i vikt. Till exempel vattenträning och cykelåkning är bra motionsformer eftersom de inte belastar lederna. Prata med din läkare innan du fortsätter träna om du blir andfådd, det svartnar för ögonen eller du får hjärtbesvär.
Vem får gikt?
Gikt är en sjukdom som tyvärr mycket ofta uppträder tillsammans med typ 2-diabetes. Men med hälsosam livsstil går det vanligen att få besvären under kontroll. Gikt beror på urinsyra eller urat som det också kallas. Urinsyra bildas i kroppen som en slutprodukt av purinomsättningen. Puriner finns i stora mängder i exempelvis öl, skaldjur och inälvor. Faktorer som ökar risken för gikt är manligt kön, hög ålder, stor alkoholkonsumtion och övervikt.
Maten ligger kvar i magsäcken
Magbesvär eller problem med blodsockerbalansen kan ibland ha samband med en funktionell störning i magsäcken som kallas diabetesgastropares. Sjukdomen beror på att nervsystemet i magsäcken har skadats. Maten ligger kvar i magsäcken i flera timmar och det i sin tur gör det svårare att få kontroll över blodsockret. Små, lättsmälta matportioner underlättar besvären. Gastropares kan behandlas med läkemedel.
Kan man bli av med typ 2-diabetes genom att banta?
Tidigare trodde man att livsstilsförändringar bara ger resultat vid förstadier till diabetes. I dag vet man att det går att uppnå normal sockeromsättning också när ändrade vanor sätts in de första åren med diabetes. Vanligen krävs det en viktminskning på 10–15 kilo. Ju längre sjukdomen har pågått desto färre betaceller finns det i bukspottkörteln som kan väckas till liv.